Vem får beträda tempelplatsen?

I början av året besökte den nye israeliske ministern för inrikes säkerhet Itamar Ben-Gvir Tempelberget i Jerusalem, vilket palestinier och arabvärlden såg som en provokation. Judar har under långa perioder genom historien utestängts från att besöka Jerusalems heliga platser.

En modell av Herodes tempel finns på Israel museum i Jerusalem. Foto: Gerd Eichmann

Ben-Gvir förespråkar en ändring av status quo på Tempelberget, där muslimer i dag tillåts be och komma in utan restriktioner, medan judar endast kan besöka under begränsade tider via en enda grind och gå en förutbestämd rutt, åtföljd av polis. Denna informella överenskommelse nåddes mellan Israel och Jordanien efter sexdagarskriget 1967 och byggde på ett arrangemang under osmansk tid där den jordanskt styrda Jerusalem Islamic Waqf ansvarar för att administrera området och fastställa uppföranderegler, medan Israel ansvarar för säkerhet och övergripande tillgänglighet. Judar och icke-muslimer kan alltså besöka området men får inte be där. Jordanien beskrev Ben-Gvirs besök, som kunde göras tack vare stor polisbevakning, som en ”stormning”. Även USA kritiserade besöket och FN:s säkerhetsråd träffades på begäran av Förenade Arabemiraten och Kina för att diskutera frågan.

Under förra årets judiska pesach-högtid försökte araber förhindra judar att besöka tempelområdet och försöken från israelisk polis att bereda rum för dem ledde till våldsamma upplopp. Arabiska upprorsmakare avfyrade fyrverkerier och kastade stenar och molotovcocktails mot säkerhetsstyrkorna. Israels polis informerade i slutet av april att Tempelberget kommer att vara stängt för judiska besökare ”tills vidare” på grund av sammandrabbningar mellan araber och israeliska säkerhetsstyrkor.

I september 2000 gjorde den dåvarande utrikesministern Ariel Sharons ett uppmärksammat besök på Tempelberget och som gensvar startades ett palestinskt uppror; den andra intifadan, som förde med sig en våg av fruktansvärda självmordsattacker mot civila israeler. Pesach-massakern på Park Hotel i Netanya den 27 mars 2002 ledde exempelvis till att trettio civila dödades och 140 skadades.
Över 700 israeliska civila dödades av palestinier under den andra intifadan, som också blev starten på skottlossning, stenkastning och raketattacker från Gaza. Omkring 10 000 missiler avfyrades mot civila mål i Israel åren 2000–2008. Över 4000 palestinier dödades under andra intifadan, över hälften av dem var soldater eller personer som utförde våldsamheter. Drygt 500 palestinier dödades av sina egna.

År 1996 beslutade premiärminister Benyamin Netanyahu att öppna en tunnel intill Västra muren som slutade i de arabiska kvarteren. Beslutet ledde till flera dagars våldsamt palestinskt upplopp och att FN:s säkerhetsråd sammanträdde omgående för att diskutera händelserna. Även USA:s president Bill Clinton uppmanade premiärminister Netanyahu att stänga ingången.
FN:s säkerhetsrådsresolution antogs med 14 röster mot 0 (USA lade ned sin röst). Den uppmanade Israel att ”omedelbart upphöra och återkalla alla handlingar som har resulterat i att situationen förvärrats.”

Muslimska anspråk på Jerusalem går ofta tillbaka till det faktum att muslimska härskare en gång hade kontroll över området. Turkiets president, Recep Tayyip Erdogan, antydde i slutet av år 2020 att Jerusalem tillhör Turkiet, med hänvisning till det ottomanska rikets kontroll över staden fram till 1917.
”I denna stad, som vi var tvungna att lämna i tårar under första världskriget, är det fortfarande möjligt att stöta på spår av det ottomanska motståndet. Så Jerusalem är vår stad, en stad från oss”, sade Erdogan till turkiska lagstiftare under ett politiskt tal i Ankara.

I sitt tal i det turkiska parlamentet beklagade Erdogan ödet för Jerusalem och palestinierna:

”Frågan om Jerusalem är inte ett vanligt geopolitiskt problem för oss. Först och främst byggdes det nuvarande fysiska utseendet på Gamla stan, som är hjärtat av Jerusalem, av Suleiman den store, med dess murar, basar och många byggnader. Våra förfäder visade sin respekt i århundraden genom att hålla staden högt uppskattad”, påstod Erdogan, och hävdade att det palestinska folket hade bott i Jerusalem ”i tusentals år”.

FN:s generalförsamling godkände i slutet av 2021 en resolution med röstsiffrorna 129–11 som förnekade judiska band till Tempelberget och som enbart använde dess muslimska namn al-Haram al-Sharif.

USA, som motsatte sig texten, menade att utelämnandet av en inkluderande terminologi för tempelplatsen var ”verkligt och allvarligt oroande”.