Utmaningar väntar Netanyahu

Benjamin Netanyahu vann en stor seger i det israeliska valet, som var det femte valet i Israel på mindre än fyra år. Den 13 november fick han formellt president Isaac Herzogs uppdrag att bilda regering. Majoriteten i Knesset bygger på stöd av flera religiösa partier med extrema åsikter.

Benyamin Netanyahu har stora utmaningar när det gäller sitt regeringsunderlag. Foto: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Netanyahu_-_January_2018.IIIb.jpg

De allmänna valen i Israel den 1 november innebar att förre premiärministern Benjamin Netanyahu uppnådde en parlamentarisk majoritet, samtidigt som vänsterpartier och arabiska partier gick tillbaka. Valet skulle egentligen ha hållits den 11 november 2025, men i april lämnade Knesset-ledamoten Idit Silman den bräckliga regeringskoalitionen, vilket innebar regeringen förlorade sin majoritet i parlamentet.
Efter att ha förlorat flera omröstningar i Knesset meddelade premiärminister Naftali Bennett och
biträdande premiärminister Yair Lapid att de via ett lagförslag skulle upplösa Knesset och utlysa nyval.
Lapid blev därefter premiärminister för en tillfällig regering fram till valet i november.
I valet, som var det femte i Israel på mindre än fyra år, gick Lapids parti framåt från 17 till 24 mandat men Religiös sionism (en valteknisk allians mellan tre religiösa partier som delade upp sig igen direkt efter valet) ökade antalet platser i Knesset ännu mer, från sex till 14. Även det religiösa partiet Shas ökade antalet platser från nio till elva.
Tillsammans fick dessa två religiösa partier nästan 20 procent av rösterna i valet. Religiös sionism skapade oro i regeringsbildningen genom att kräva både försvarsministerposten och posten som minister för allmän säkerhet, skriver Jerusalem Post.

President Joe Bidens administration uppmanade Netanyahu att utse försvarsministrar och säkerhetsministrar som USA kan samarbeta med.
Redan innan valet varnade den amerikanska senatorn och ordföranden för utrikesutskottet Bob Menendez Netanyahu för att en inkludering av Ben-Gvir i sin koalition kan skada banden mellan USA och Israel.
Den 3 november uppmanade en taleskvinna för Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak ”alla israeliska partier att avstå från uppflammande språkbruk och visa tolerans och respekt för minoritetsgrupper.”
Partiet Religiös sionism rymmer bland annat Itamar Ben-Gvir – som dömdes år 2007 för uppvigling till rasism och stöd till en terroristorganisation. Fram till 2020 hade han ett foto av Baruch Goldstein – som 1994 massakrerade 29 muslimer i Hebron – på väggen i sitt hem, skriver Jerusalem Post.

Ben Gvir vill heller inte tillåta aliyah för icke-ortodoxa konvertiter, rapporterar den israeliska nyhetskanalen I24. Endast de som konverterats av ortodoxa rabbiner ska få bosätta sig i Israel och inte de judar som har konverterat inom de liberala rörelserna.
Sedan 1970 har Israels återvändandelag inte bara tillämpats på personer som anses vara judar enligt ortodox lag, utan även på konvertiter från de reformerade och konservativa rörelserna (vilket är vanligt i USA), även om sådana omvändelser inte erkänns av överrabbinen i Israel.
Ministern för diasporafrågor Nachman Shai sa att förslaget skulle orsaka ”en kil mellan oss och det rikaste och starkaste judiska samfundet i världen”, med hänvisning till det amerikanska judiska samfundet.