Syrien och Turkiet ska normalisera relationer

Syriens president Bashar al-Assad vann inbördeskriget i Syrien med hjälp av Ryssland och Kina. I våras återfick Syrien sitt medlemskap i Arabförbundet och i Islamiska konferensen efter ett krig som dödat en halv miljon syrier och gjort 12 miljoner syrier till flyktingar. Nu står Turkiet i tur för att normalisera relationerna med Damaskus.

Bashar al-Assad under ett besök i Moskva i oktober 2015. Foto: Rysslands presidentkansli

Ryssland, Turkiet, Syrien och Iran planerar att snart hålla ett möte för att normalisera relationerna mellan Ankara och Damaskus, sade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i slutet av augusti enligt den turkiska dagstidningen Daily Shaba.
Rysk och turkisk militär utförde nu i juli dessutom en mindre militärövning i norra Syrien. I en intervju i Russia Today sade Lavrov att att det är realistiskt med ett nytt möte.
– Jag är säker på att det kommer att äga rum inom överskådlig framtid, sa han.
Turkiet bröt banden med Syrien efter utbrottet av det syriska inbördeskriget 2011. Bashar al-Assad, son till den förra presidenten Hazel al-Assad, utnämndes år 2000 till Syriens president i ett iscensatt val utan motkandidater. Under sitt styre har Assad koncentrat makten inom sin närmsta familj och ytterligare begränsat de mänskliga rättigheterna i landet, konstaterar människorättsorganisationen Civil Rights Defenders (CRD).
Det tioåriga inbördeskriget i Syrien har lett till att över tolv miljoner människor drivits på flykt och närmare 500 000 människor har dödats. Över 80 000 personer som förknippats med protesterna och oppositionen har försvunnit i händerna på regimen, enligt CRD. Enligt FN-organet OHCHR har Assads styrkor begått brott mot mänskligheten och krigsbrott som innefattar massaker, kidnappningar, tortyr, våldtäkt, mord på civila och användning av kemiska vapen.

Sedan 2011 har över 200 kemvapenattacker rapporterats i Syrien. FN-utredare har tillsammans med Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, slagit fast att Assad-regimen är ansvarig för flera av attackerna, bland andra de i al-Ghouta år 2013, Idlib år 2015 samt Khan Sheikhoun år 2017. Giftiga gaser såsom sarin-, klor- och senapsgas har använts i attackerna mot civilbefolkningen. Attackerna resulterade i hundratals döda och tusentals skadade, skriver CRD.
Kemiska vapen såsom saringas är extremt plågsamma och leder ofta till långvariga svåra skador hos de som överlever. Trots att den syriska regimen förnekar användandet av kemiska vapen, då de officiellt förstörde sin kemvapenarsenal 2013, visar OPCW:s rapporter att regimen använt gömda kemvapen i strid med konventionen. I juli 2020 uppmanade OPCW Assads regim att inom 90 dagar redovisa var det material som använts i kemvapenattackerna utvecklats, producerats och förvaras.

Efter mer än ett decennium av isolering välkomnades Bashar al-Assad tillbaka till Arabförbundet nu i maj. Al-Assad deltog då vid det regionala blockets 32:a toppmöte i Saudiarabiens hamnstad Jeddah för första gången sedan hans land uteslöts efter krigsutbrottet i Syrien 2011. Syrien vann kriget med stöd av Ryssland och Iran.
Toppmötet där Syrien upptogs i gemenskapen förvandlades till ett gemensamt arabisk-islamiskt toppmöte, efter att Riyadh slagit samman två toppmöten, i samordning med Arabförbundet å ena sidan och organisationen Islamiska konferensen å andra sidan.
Det socialistiska Baath-partiet kom till makten i februari 1966 via en kupp ledd av Hafez El Assad. Den nya regimen gjorde utplåningen av Israel till ett primärt mål.
”Den syriska armén, med fingret på avtryckaren, är enad… Jag som militär tror att det är dags att gå in i en förintelsestrid”, sade Syriens försvarsminister Hafez Assad, 20 maj 1967.
Syrien och Israel har officiellt varit i krig sedan Israel utropades 1948, med regelrätta krig 1948-1949, 1967 och 1973. Israel behöll Golanhöjderna efter 1973 för att slippa syrisk raketbeskjutning ned i Jordandalen. Den 25 mars 2019 erkände USA officiellt Golanhöjderna som en del av Israel.