Sveriges statsminister hedrade Raoul Wallenberg

I samband med att Sveriges statsminister Ulf Kristersson besökte Budapest den 23 februari fäste statsministern också upp en krans vid Raoul Wallenbergs minnesplats i huvudstaden. Det är i juli 80 år sedan Raoul Wallenberg anlände till Ungern med uppdraget att rädda så många judar som möjligt undan Förintelsen.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson fäste den 23 februari upp en krans vid Raoul Wallenbergs minnesplats i Budapest. Foto: Olivér Sin

Sveriges statsminister hade under sitt besök i Budapest tillfälle att samtala med Katalin Sommer som överlevde Förintelsen. Vid krigsslutet i januari 1945 var Katalin 6 år och nära att dödas i samband med judeförföljelserna i Budapest. Men hon blev istället en av de tiotusentals ungerska judar som i sista stund räddades till livet av den svenske diplomaten Raoul Wallenberg.
– Jag minns honom som en stor farbror som tröstade barnen. Jag vet inte om han hotade eller mutade pilkorsarna. Men han fick bort oss från Donaukajen. Många andra sköts därnere, sade Katalin Sommer till Göteborgsposten förra året.
Ulf Kristersson träffade även József Sebes och Katalin Forgács från Raoul Wallenberg-föreningen, och fick höra deras historier om Raoul Wallenbergs räddningsaktion i Budapest i slutet av andra världskriget.
”Raoul Wallenbergs gärning är en viktig del av banden mellan Sverige och Ungern”, skrev den svenska ambassaden i Budapest på Facebook med anledning av statsministerns besök i huvudstaden.

I juli är det 80 år sedan den svenske diplomaten Raoul Wallenberg sändes ut av Sverige till Budapest för att rädda judar undan Förintelsen.
Nazityskland hade då förintat eller tvingat bort majoriteten av Europas judar och var på väg att förlora kriget.
Ändå hade Hitler precis ockuperat Ungern med målet att utplåna den då största kvarvarande judiska befolkningen i Europa: Ungerns 800 000 judar.
Våren 1944 mördades 440 000 av dessa judar från landsbygden när Adolf Eichmann, logistikansvarig för Förintelsen, drev upp takten på dödsmaskineriet i Ungern.
Eichmann var den som förde protokoll i Wannsee i januari 1942 då Nazi-tysklands ledare drog upp riktlinjerna för Förintelsen av Europas 11 miljoner judar.

Trots ett skriande behov av logistik för nazisternas krigsmaskineri våren 1944 prioriterade nazisterna att använda järnvägen från Budapest till Auschwitz för boskapsvagnar fullastade med judar.
När hösten 44 kom jobbade den svenska legationen i Budapest för högtryck med att rädda judar undan Förintelsen.
I centrum för det som skulle bli andra världskrigets allra bästa stund för officiell svensk utrikespolitik stod den 31-årige diplomaten Raoul Wallenberg.
Hans ankomst i juli 1944 tillförde legationen exceptionellt kurage, uppfinningsrikedom och organisationsförmåga. Hans arbetskapacitet växlade upp den svenska legationens verksamhet så att tiotusentals av huvudstadens judar till slut kunde räddas.
Adolf Eichmann var väl medveten om sin svenske antagonist och sade att han ville skjuta ”judehunden” Raoul Wallenberg.
När envigen mellan de två var över i början av 1945, fanns det ca 120 000 judar kvar i Budapest.

Raoul Wallenberg greps av Sovjet i januari 1945 och övergavs av Sverige av hänsyn till Stalin då svenska regeringen ansåg att en miljardkredit med Sovjet var viktigare.
Övergiven och glömd av Sverige blev han hedersmedborgare i USA, Kanada, Australien och Israel och är i dag Sveriges internationellt mest kände diplomat.
Adolf Eichmann flydde till Argentina där han i maj 1960 kidnappades av fyra israeliska agenter och flögs till Israel.
Rättegången mot Eichmann i Jerusalem pågick under hela år 1961 och exponerade Förintelsens ondska och fasa för hela världen. När den var över sade Israels förste premiärminister David Ben Gurion att Israel nu måste uppmärksamma hjältarna, de som med risk för sina liv räddade judar.
Förintelsemuseet Yad Vashem började därefter ge utmärkelsen ”Rättfärdiga bland folken” till dem som räddat judar.
Raoul Wallenberg var nummer 31 bland de idag över 28 000 utmärkelserna.