Stora utmaningar för Israels nya regering

Israels nya regering står inför stora interna och externa utmaningar. Koalitionsrege-ringen förenades av åtta partier, från höger till vänster, vars gemensamma nämnare var att de inte ville ha kvar Benyamin Netanyahu vid makten.

Israels trettiosjätte regering bildades den 13 juni 2021 efter det fjärde valet på två år se-dan tre tidigare val resulterat i ett parlamentariskt dödläge. Foto: Avi Ohayon/GPO

Israels trettiosjätte regering, ledd av Naftali Bennett och Yair Lapid, bildades den 13 juni 2021 efter det fjärde valet på två år – efter att tre tidigare val resulterat i ett parlamenta-riskt dödläge. Koalitionsavtalet mellan de åtta partier från höger till vänster – vars gemensamma näm-nare var att de inte ville ha Benyamin Netanyahu vid makten – har två premiärministrar under sin mandatperiod. Rotationsavtalet gör Naftali Bennett, partiledare för högerpartiet Yamina till premiärminister fram till den 27 augusti 2023, då han överlämnar posten till Yair Lapid, partiledare från mittenpartiet Yesh Atid, som sedan sitter till november 2025. Regeringen är den första i Israels historia som inkluderar ett oberoende arabiskt israe-liskt parti, Ra’am med partiledaren Mansour Abbas, i den styrande koalitionen. Även om han har samma efternamn som den palestinska presidenten är han politiskt närmare islamistpartiet Hamas än Fatah-partiet på västbanken. Koalitionen vann omröstningen i Knesset med 60 röster mot 59, då en ledamot från För-enade arablistan avstod att rösta. Den stora utmaningen för regeringen var fördelningen av ministerposter mellan de åtta höger, mitten och vänsterpartierna. Regeringsförhandlingarna pågick dessutom samti-digt som palestinska demonstranter och israelisk polis drabbade samman i Jerusalem och att Hamas sedan avfyrade 400 raketer mot Israel med åtföljande israeliska luftan-grepp mot Gazaremsan samt upplopp från israeliska araber inne i Israel. Regeringssamtalen frystes då Förenade arablistan vägrade fortsätta om inte säkerhetssi-tuationen var löst och även Yamina menade att den pågående konflikten skulle försvåra en regerings förmåga att hantera de säkerhetsutmaningar som landet stod inför.

Arbetarpartiets förra ledare Isaac Herzog hann väljas till Israels elfte president och natten till den 2 juni, bara timmar innan utgången av Lapids mandat att bilda en regering, gav Förenade arablistan sitt stöd till Bennett-Lapid-regeringen. Mindre än en timme innan hans mandat löpte ut, meddelade Lapid den avgående presidenten Reuven Rivlin att han kunde bilda en ny regering. Israels nya regering fick inte bara stora interna utmaningar att hantera. Irans kärnvapen-hot samt aktiva stöd till Hizbollah vid Israels norra gräns (från Libanon) och Hamas i lan-dets södra gräns (från Gaza) är andra stora utmaningar. USA:s inställning till Irans kärnvapenavtal och allmänna frågor kring Bidens vilja att stödja Israel har varit ett annat bekymmer. När Israels premiärminister besökte Vita huset i augusti var det första gången på 12 år som premiärministern inte hette Benjamin Neta-nyahu. Biden ringde till Bennett mindre än två timmar efter att han hade tillträtt för att ordna ett möte mellan de två. Mötet flyttades fram en dag på grund av terrorattacken i Kabul. Biden betonade sitt beslut att se till att Iran aldrig utvecklar kärnvapen. Bennett avvisar en tvåstatslösning som resulterar i en oberoende palestinsk stat, en lösning som Biden har propagerat för i åratal.