Staden Sderots befolkning har evakuerats

Mer än 10 500 missiler har avfyrats mot civila mål i Israel sedan den 7 oktober, vilket lett till att hundratusentals israeler evakuerats, bland annat staden Sderots 30 000 invånare.
Överlevande och evakuerade efter Hamas massaker den 7 oktober håller fortfarande på att försöka hitta sig själva, reflektera över det som hänt på den långa vägen till ett känslomässigt helande.

Familjer evakueras från krigszonen i södra Israel. Foto: Tomer Neuberg

Staden Sderot har utsatts för urskillningslös raketbeskjutning från Gaza i över två decennier nu, vilket har medfört att ett stort antal invånare befinner sig i ett kroniskt traumatillstånd.

Men terrorattacken den 7 oktober liknade inte någonting som denna stridshärjade stad har upplevt tidigare. Hamas avfyrade tusentals raketer från Gazaremsan mot civila mål i Israel inom 20 minuter samtidigt som 3 000 tungt beväpnade Hamas-terrorister infiltrerade Israel från Gaza på fem platser och dödade israeliska civila och tog gisslan.
Attacken medförde att 50 civila och 20 poliser i Sderot dödades och att bostäder och offentliga byggnader skadades allvarligt.

Under de första veckorna av kriget arbetade sammansatta team av räddningspersonal dygnet runt och besökte hemmen för dem som behövde känslomässig hjälp.
På grund av pågående raketbeskjutning har nu stadens 30 000 invånare evakuerats till Eilat, Jerusalem, Döda havet, Tel Aviv och Netanya.

Adi Efrat, chef för ett terapi-center i Sderot, hjälper barn från staden att klara av ångest och press till följd av traumatiska upplevelser.

Ingenting kunde dock ha förberett henne på det trauma hon själv tvingades genomgå när Hamas-terrorister bröt sig in i hennes hem i Kibbutz Be’eri, förde bort henne från hennes hem och höll henne som gisslan tillsammans med sina blödande grannar. På något sätt lyckades hon överleva många, långa timmar av ofattbart lidande tills hon kunde räddas av israeliska soldater.
Adi bor nu vid Döda havet tillsammans med de flesta av de återstående medlemmarna av hennes kibbutz.

– Det faktum att vårt samhälle står tillsammans ger oss mycket styrka, säger hon till Keren Kajemets tidning Adama.
– Det finns många samhällsaktiviteter, vi stöttar varandra. Det är sant att det ibland är stressigt att möta andra människors lidande, och det är svårt att hitta något lugnt utrymme eller att vara anonym, men att vara i en stödjande miljö är väldigt värdefullt för oss alla.

Adi och hennes man Avishai har två barn, 25-årige Eitan och 21-årige Dvir.
– Det är svårt för alla, men vi försöker ta promenader och gå ut, för det finns något lugnande med det. Ibland sitter vi bara tillsammans i rummet, kramar varandra och gråter.

– Det är inte bara ett personligt trauma och ett familjetrauma, utan ett trauma för hela samhällsgemenskapen.
– Traumat är inte över än, eftersom vi fortfarande hanterar en enorm mängd av osäkerhet, till exempel angående gisslan, förklarar Adi Efrat.