Ska stabil ekonomi återhämta sig snabbt?

Det nuvarande kriget med Hamas har på kort sikt stört Israels ekonomiska grundval, men kriget kommer sannolikt inte att få långsiktiga strukturella konsekvenser för ekonomin, menar flera oberoende bedömare.

Israels centralbank har fått höga rankingpoäng för sin effektivitet. Foto: Uri Farkash

TTrots flera krig och handelsbojkotter från anfallande arabiska grannar har den israeliska ekonomin upplevt en stark tillväxt sedan staten bildades. Israel har dessutom genomgått en dramatisk omvandling under de senaste decennierna, där högteknologiska uppfinningar och start up-företag har lett utvecklingen. Gasfyndigheter i Medelhavet har samtidigt gjort Israel redo för en regional naturgasexport.
Det nuvarande kriget med Hamas har på kort sikt stört Israels ekonomi, men kriget kommer sannolikt inte att få långsiktiga strukturella konsekvenser för ekonomin, menade USA:s säkerhetstjänst CIA nu i maj. Israel redovisade ett budgetunderskott på 11,7 miljarder shekel (34 miljarder kronor) i april, sade Israels finansdepartement i början av maj, med hänvisning till högre utgifter som ett resultat av Israels krig med den palestinska terrorgruppen Hamas i Gaza.
Under de senaste 12 månaderna steg underskottet till 7,0 procent och överträffade målet på 6,6 procent för hela 2024.
Den globala rapporten om konkurrenskraft från World Intellectual Property Organization (WIPO) rankade förra året Israel som den mest innovativa ekonomin i Nordafrika och västra Asien. Landet rankades också på 25:e plats bland 193 nationer på FN:s Human Development Index.
IMD World Competitiveness Yearbook för 2023 rankade Israels ekonomi som världens 23:e mest konkurrenskraftiga av de 64 undersökta ekonomierna.
Den israeliska ekonomin har rankats som världens mest hållbara ekonomi inför kriser, och har legat högt i rankingen när det gäller investeringar i forsknings- och utvecklingscentrum.
Israels centralbank har fått höga rankingpoäng för sin effektivitet och landet ligger högt när det gäller kvalificerad arbetskraft.

Israels ekonomi beräknas enligt OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) växa med 1,9 procent i år innan den stiger med 4,6 procent år 2025. Den privata konsumtionen återhämtade sig snabbt och kommer att förbli en tillväxtmotor tillsammans med offentlig konsumtion för kriget. Investeringarna och särskilt byggandet, som minskade kraftigt i slutet av 2023 beräknas endast delvis återhämta sig. Inflationen beräknas ligga kvar på 2,5 procent 2024–2025 eftersom effekten av 2025 års momshöjning kompenserar pågående inflationsminskning.
Attackerna mot Israel den 7 oktober 2023 och kriget som följde har djupt påverkat den israeliska ekonomin. Bostadsbyggandet minskade följaktligen med 53 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal, och den totala investeringen minskade med 26 procent. Bristen på utländsk arbetskraft tynger också jordbruket. Rekryteringen av 287 000 reservister (6,6 procent av alla i sysselsättning) belastar aktiviteten i hela ekonomin, inklusive i den högteknologiska sektorn. Offentlig konsumtion ökade dock med 17 procent under fjärde kvartalet 2023 på grund av militära operationer.
Både export och import minskade under det sista kvartalet 2023. Varuexporten återhämtade sig i början av 2024. Tjänsteexporten har varit trögare, särskilt utländsk turism, som till stor del stanna av.

En stabil valuta har öppnat vägen för centralbanken att starta en process av ränteminskningar. Israels centralbank sänkte sin huvudsakliga styrränta från 4,75 till 4,5 procent i januari 2024. Ett lättare inflationstryck förväntas göra det möjligt för centralbanken att genomföra ytterligare tre sänkningar med 25 punkter för att få styrräntan till 3,75 procent i slutet av 2024 och 2025.
Produktionen kommer enligt OECD att öka under 2024–2025 under drivkraften av stark offentlig och privat konsumtion och en partiell återhämtning av investeringarna. Byggandet beräknas endast delvis återhämta sig från bottennoteringen i slutet av 2023 vilket håller tillbaka investeringar och import. Utländska turister antas enligt OECD börja återvända till Israel mot slutet av 2025.
Det finns samtidigt risker. Öppnandet av en krigsfront i norr i den pågående konflikten skulle stoppa konsumtionen och ytterligare störa den ekonomiska aktiviteten, skapa en nedgång och avsevärt förvärra budgettrycket.
Valet att höja den allmänna momssatsen 2025 välkomnas av OECD, eftersom den nuvarande momssatsen på 17 procent är relativt låg enligt OECD:s standard och då moms är en form av beskattning som innebär jämförelsevis begränsade ekonomiska snedvridningar.