Shavuot

Veckofest, skördefest, vallfärdsfest och givandet av Toran. Shavuot är en högtid med dubbelsidig mening, en skördefest sju veckor efter Pesach då vete och kornet skördas och vårens löften gått i uppfyllelse. I modern tid firar man också att Toran gavs till det judiska folket på berget Sinai, och ett förbund skapades med dem.

Under tempeltiden var Shavuot från början en skördefest och den andra av de tre vallfärdsfesterna till Jerusalem. Den första är Pesach och den tredje Sukkot.

Man skördade framförallt vetet (2 Moseboken 34:22) men också mycket annat som var moget vid denna tid, och vandrade sedan till Jerusalem. Där delade man i templet med sig av det man skördat, som tack till Gud.

Nuförtiden kan man ofta se synagogorna utsmyckade med bladverk, säd och frukter.

I Israel är detta också en stor högtid för bönderna, och olika jordbrukssamhällen brukar stå i kö för att få ge frukter etc. till presidenten i Israel.

Efter att templet föll och judarna skingrades ut över världen (diasporan), kunde man inte fira Shavuot som en skördefest på samma sätt, utan började fira att Toran har givits till det judiska folket efter att de hade lämnat Egypten. Man firar givandet av Toran, förbundet som slöts och vänskapen och kärleken mellan Gud och judarna.

En vanlig syn man kan se nu är att folk samlas och läser Toran hela natten eller går runt och lyssnar på olika talare i synagogorna. I Jerusalem samlas man på morgonen vid Kotel (västra muren), detta varje år sen 1967 då Israel under 6-dagars kriget återtog gamla stan i Jerusalem.