Raouls judiska affärskontakter

Från slutet av 1930-talet till sin avresa till Budapest som UD:s legationssekreterare i juli 1944 var Raoul Wallenbergs affärskompanjoner ofta judiska flyktingar i Sverige, i en situation där svenska branschorganisationer krävde att Socialstyrelsen skulle stoppa flyende judiska affärsmän vid gränsen och då delar av Europa präglades av nazisternas bojkott av judiska företag.

Raoul Wallenbergs affärskompanjoner var ofta judiska flyktingar i Sverige.

Under fyra månader år 1936 bodde Raoul Wallenberg i en judisk koloni med tyska judar i Haifa som hade flytt från nazisternas terror. Det gav honom en förståelse för och en insyn i det allvarliga läget för den judiska befolkningen i Nazi-tyskland på 1930-talet, vilket inte vid den tiden var en allmän kunskap i Sverige.
Han blev djupt berörd över deras berättelser om systematisk förföljelse och fick stark sympati för judarnas situation. När han kom hem till Sverige var Raoul Wallenbergs kompanjoner därför oftast judiska flyktingar, i en tid då flera svenska branschorganisationer skrev till Socialstyrelsen och krävde att flyende judiska affärsmän skulle stoppas vid gränsen och då också stora delar av Europa var präglat av Nazi-tysklands bojkott av judiska varor och företag.
”Redan 1937 gick Raoul Wallenberg till exempel in som en av de svenska delägarna i den tyske judiske affärsmannen Werner Abernaus firma Svensk-Schweiziska Industrisyndikatet. Svensk medverkan var nödvändig”, skrev Ingrid Carlberg i Dagens Nyheter i samband med 100-årsminnet av Raoul Wallenbergs födelse år 2012.

Den 1 januari 1938 trädde en ny svensk utlänningslag i kraft som gav skydd för personer som hade flytt av politiska orsaker. De som flytt från sitt land på grund av sin ras eller för att de ”känner vantrevnad” skulle inte betraktas som politiska flyktingar.
Hösten 1937 fick Socialstyrelsens utrikesavdelning ta emot ett klagomål mot Abernau. Ett svenskt företag ville tipsa myndigheterna om det ”olämpliga” faktumet att den tyske medborgaren Abernau kunde bo i Dalarö och leda ett företag i Sverige utan att ha uppehålls- eller arbetstillstånd.
Fredagen den 21 januari 1938 väntade två poliskonstaplar vid busshållplatsen när Werner Abernau dök upp för att ta eftermiddagstjänsten till sitt vandrarhem?. Han fördes till polisstationen för förhör och den 24 januari beslutade Socialstyrelsen att Abernau skulle utvisas med omedelbar verkan.
Werner Abernau var en av de första som deporterades under det nya systemet. Så blev hans öde var beseglat.
Abernau anlände först till Nederländerna men internerades på koncentrationslägret Westerbork. Han dog år 1943 i koncentrationslägret Sobibor.

Ingrid Carlberg beskriver hur Raoul Wallenbergs näste judiske affärspartner befriades ur ett tyskt koncentrationsläger och kunde resa till Sverige delvis med bistånd av Raoul Wallenberg, vilket inträffade i slutet av 1938 när Sverige hade börjat avvisa judiska flyktingar från Tyskland som hade ett J i sina tyska pass.
Den judiske ingenjören Erich Philippi arresterades av Gestapo i Tyskland år 1937. Raoul Wallenberg började genast arbeta för hans befrielse och grundade även ett företag i Stockholm vid namn Specialmetall Föreningen för att skapa en inkomst åt Philippi.
Den svenske pastorn i Berlin, Birger Forell, grep omedelbart in för att befria Erich Philippi.
”Larmet nådde även familjen Philippis sociala kretsar i Sverige, där kopplingar fanns till Raoul Wallenberg. Det blev 26-årige Wallenberg som hastigt skickades ned till Berlin för att assistera Birger Forell. Aktionen lyckades”, skriver Ingrid Carlberg, som tillägger att Raoul Wallenberg hjälpte den tyske ingenjören att försörja sig i Sverige.
Wallenbergforskaren Susanne Berger har visat att han gick in med startkapitalet (cirka 260 000 kr i dagens penningvärde) och lät registrera ett svenskt bolag, som han själv ägde på pappret, men som i praktiken var Philippis eget. När andra världskriget brutit ut säkrade Wallenberg kompanjonens framtid i en serie avtal. Han frånsade sig bland annat rätten till del i vinsten och efterskänkte hela startkapitalet.
Raoul Wallenberg blev 1941 kompanjon med en svensk-ungersk jude, Kalman Lauer, som på grund av de antisemitiska lagarna i Ungern inte längre kunde göra affärer med hemlandet. Han överlät istället åt Wallenberg att bli verksamhetens ansikte utåt och snart är Raoul befordrad till Mellaneuropeiska Handelsaktiebolagets internationella chef.

Samarbetet skulle bli helt avgörande för Raoul Wallenbergs framtid. I november 1942 besökte Raoul Berlin i affärer, och i februari 1943 samt i september–oktober samma år besökte han Budapest. I början av 1944 skapades den amerikanska myndigheten War Refugee Board för att rädda judar undan Förintelsen, och den ungersk-judiska befolkningen kom snart i fokus. War Refugee Board sökte efter en svensk som skulle kunna åka till Budapest som diplomat för att rädda judar.
Norbert Masur på World Jewish Congress skrev ett brev till UD som föreslog att en svensk diplomat skulle skickas ner. Det var samme Norbert Masur som sammanförde Raoul Wallenberg med rabbin Marcus Ehrenpreis.
Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget hade sitt kontor på Strandvägen 7A, i samma hus som delar av den amerikanska ambassaden, och det var Kalman Lauer som föreslog sin medarbetare för uppgiften. Förslaget fick bifall av både USA, svenska UD och den judiska församlingen i Stockholm.
Den 9 juli 1944 anlände Raoul Wallenberg till Budapest, som legationssekreterare för den svenska beskickningen.