Netanyahus sjätte regering

Sju veckor efter det femte valet i Israel på fyra år meddelade Benjamin Netanyahu att han hade lyckats bilda en ny koalition, vilket banar vägen för honom att återigen sitta vid rodret.
Netanyahu, som själv befinner sig i en rättsprocess för påstådd korruption, tillkännagav därmed sin sjätte regering – den tuffaste som Israel någonsin haft.

President Isac Herzog gav i mitten av november Benjamin Netanyahu uppdraget att bilda sin sjätte regering, som denna gång domineras av högerorienterade och ultraortodoxa partier. Foto: Beit HaNassi

Netanyahu gav sitt besked i ett telefonsamtal med president Isaac Herzog cirka 20 minuter innan tidsfristen vid midnatt den 21 december gick ut. När han skulle tillträda som premiärminister tillkännagavs inte vid beskedet. Regeringen måste sväras in senast den 2 januari.

– Jag ville informera dig om att jag, tack vare det enorma offentliga stödet vi vann i valet, har lyckats sätta ihop en regering som kommer att ta hand om alla medborgare i Israel, sade Netanyahu i telefonsamtalet till Herzog. Samtalet kom över en månad efter att Netanyahu hade fått mandatet att bilda regering och efter flera veckors tuffa förhandlingar.

Alla samarbetsavtal mellan Likud och övriga regeringspartier var inte klara vid beskedet, det skulle dröja ytterligare en vecka. Koalitionsavtalen behöver inte slutföras och lämnas in till Knesset förrän 24 timmar före regeringen svärs in, men torsdagen 29 december var regeringsbildandet klart och regeringen svors in.

Rysslands president Vladimir Putin kontaktade Netanyahu dagen efter telefonsamtalet med Herzog för att gratulera till regeringsbildningen. De två diskuterade Irans försök att etablera sig militärt i Syrien och Netanyahu sa att han ”är fast besluten att förhindra Iran från att skaffa kärnvapen och att stoppa landets försök att etablera en militärbas vid vår norra gräns”, rapporterar Jerusalem Post. Tidningen konstaterar att Moskva har intensifierat sin militära allians med Teheran, som försett Ryssland med beväpnade drönare för sin invasion av Ukraina efter att Netanyahu lämnade sitt uppdrag år 2021.

Netanyahu blir Israels premiärminister för tredje gången och leder sin sjätte regering, som denna gång domineras av högerorienterade och ultraortodoxa partier.

En kontroversiell utnämning är den ansvarige för nationella polisstyrkan, ministern för nationell säkerhet Itamar Ben-Gvir, som är dömd för uppvigling till rasism och stöd till en terroristorganisation, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Den nya finansministern, Bezalel Smotrich – själv boende i Kedumim, norra delen av Västbanken – anser att Israel borde annektera hela Judéen och Samarien. Enligt koalitionsavtalet mellan Netanyahu och Smotrich kommer ansvaret för Civilförvaltningen – som styr det civila livet i område C på Västbanken – att ges till en minister som utses av Smotrich parti Religiös sionism.

Osloavtalen mellan Israel och PLO delade in Västbanken i områdena A, B och C. A och B har palestinsk administrativ civil kontroll medan Israel ansvarar för säkerhet och civila frågor i område C.

Det internationella samfundet anser att all israelisk närvaro i Judéen och Samarien är olaglig medan man ser mellan fingrarna på alla illegala palestinska bosättningar i området – som ofta finansieras av EU eller via andra utländska understödjare. Bezalel Smotrich menar att de omfattande illegala palestinska bosättningarna i område C är en medveten strategi för att området ska bli palestinskt utan förhandlingar med Israel.

En annan medlem i regeringskoalitionen är Avi Maoz som är öppet fientlig mot de liberala strömmarna inom judendomen i USA.
Viktiga frågor för regeringen blir att förbättra den inre säkerheten mitt i en långvarig terrorvåg och att komma till rätta med de ökande våldsbrotten i vissa områden, skriver Times of Israel. Att bekämpa Israels skyhöga levnadskostnader och motverka iranska kärnkraftsambitioner är andra viktiga målsättningar.