Muslimsk antisemitism till väst via medier?
Hur påverkas framträdande Mellanösternkorrespondenter och journalistprofiler av sin personliga bakgrund i muslimska länder, där antisemitism och fördomar mot judar florerar?
Samar Hadrous, korrespondent i Mellanöstern för Sveriges Radio, var tidigare anställd av TV-kanalen Al-Jazeera. Sveriges Radios andra Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén var ursprungligen redigerare på Sveriges Kommunistiska Partis tidning Gnistan och växte upp i Egypten där hon var gift med en arabisk man i fem år och talar idag därför flytande arabiska. Skärmdump: Sveriges Radio
Samar Hadrous blev nyligen korrespondent i Mellanöstern för Sveriges Radio. Hon var tidigare anställd av TV-kanalen Al-Jazeera, som ägs av Qatar. Israel har i omgångar bojkottat kanalen och anklagat den för partiskhet i sin bevakning av konflikten mot Hamas.
Al Jazeera driver Hamas-propaganda och har upprepade gånger sänt uttalanden från Hamas militära och politiska ledare som uppmanar till uppror. Kanalen utgår från Hamas beskrivning av konflikten med Israel.
Sveriges Radios andra Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén var ursprungligen redigerare på Sveriges Kommunistiska Partis tidning Gnistan. Hon växte upp i Egypten där hon var gift med en arabisk man i fem år och talar idag därför flytande arabiska.
När konflikten mellan Israel och Hamas blossade upp våren 2021 medverkade Cecilia Uddén i P3:s Morgonpasset. Där påstod hon felaktigt att Hamas inte finns med på EU:s terrorlista. Granskningsnämnden fällde därför SR för inslaget med hänvisning till att det stred mot kravet på saklighet.
Aftonbladets ledarskribent Zina Al-Dewany är en skarp Israelkritiker som tidigare var ledarskribent på den socialistiska tidningen Flamman, som 1987 fick en tryckpress från Sovjetunionens kommunistiska partis centralkommitté. Hennes föräldrar kommer från Irak.
Både nyhet och raket missriktad
Samir Abu Eid är Mellanösternkorrespondent för Sveriges Television, SVT. Hans pappa är palestinier som år 1967 flyttade från Jordanien till Sverige.
Efter explosionen på Al Ahli-sjukhuset på Gaza i oktober förra året uppgav Samir Abu Reid att många civila palestinier hade ”dödats i en israelisk flygattack mot det här sjukhuset…” SVT:s enda källa var då Hamas.
SVT:s rapportering inleddes med ett inslag i Rapportsändningen: ”Fler än 500 personer har dödats när Israel anfallit ett sjukhus i Gaza, det uppger hälsomyndigheten i Gaza”. Senare visade det sig att explosionen i själva verket berodde på en missriktad raket som avfyrats från Gaza av palestinska Islamiska Jihad.
Efter explosionen på Al Ahli-sjukhuset på Gaza i oktober förra året då Hamas omedelbart påstod att 500 människor hade dödats i explosionen av en israelisk raket sattes hela Mellanöstern i brand. Arabvärldens reaktioner och mediernas initiala felrapportering fick ett samlat världssamfund, presidenter och partiledare att kräva återhållsamhet av Israel.
Aftonbladets tidigare reporter Kenan Habul är en bosnisk muslim och profilerad Israel-kritiker på plattformen X. Han presenterades i början av 2019 som en profilvärvning av Sydsvenskan i Malmö.
Magda Gad är Mellanösternkorrespondent för Expressen. Hennes far kommer från Egypten. Magda Gad uttrycker ensidig kritik mot Israels krigföring på plattformen X och ser helt mellan fingrarna när det gäller Hamas agerande. Hon har inte skrivit i Expressen från konflikten i Gaza utan har fått nöja sig med att bli intervjuad i den kommunistiska tidningen Proletären. Där hävdade hon att det är lättare att vara journalist i länder som Irak, Syrien, Afghanistan och Somalia än i Israel, trots att Israel ligger betydligt bättre till än dessa länder på Reportrar utan gränsers lista över pressfrihet i världens länder.
Negativ syn på judar
I muslimska länder är synen på judar till stor del negativ. Nästan alla i Jordanien (97 procent), de palestinska områdena (97 procent) och Egypten (95 procent) hade en negativ uppfattning, enligt en undersökning av den amerikanska tankesmedja Pew Research Center (PEW) från 2010. Däremot uttryckte endast 35 procent av de israeliska araberna – de som har en personlig kontakt med judar – en negativ åsikt om judar, medan 56 procent uttryckte en positiv åsikt.
I arabländer där judar tvingades fly efter att staten Israel bildades har alltså befolkningen en negativ uppfattning om människor de aldrig har träffat medan de israeliska araber som träffat judar i verkligheten har en mer positiv uppfattning.
Fördomar och hat mot judar har ökat kraftigt i arabvärlden sedan början av 1900-talet. Under 1930- och 1940-talen drabbades flera judiska samhällen i arabvärlden av pogromer. Sammanbrottet av det osmanska riket, nazistisk propaganda, nära relationer mellan Nazityskland och arabvärlden och staten Israels tillkomst har har lett till en spridning av antijudiska och antisionistiska konspirationsteorier.
Skapandet av staten Israel och israeliska segrar under krigen 1956, 1967 och 1973 bidrog till antisemitism i länder som Egypten, Syrien och Irak. Snart hade den stora majoriteten av judar lämnat arabiska och muslimska länder och flyttat främst till Israel, Frankrike och USA.
I dag finns det endast en handfull judar kvar Egypten, Syrien och Irak.