Lövhyddohögtid väntar på fullbordan

Lövhyddohögtiden är den sista av de tre judiska pilgrimsfestivalerna som enligt kristen tro ännu inte har sett sin fullbordan. Bibeln beskriver hur hednafolken i den kommande messianska tidsåldern ska åka till Jerusalem för att fira lövhyddohögtiden.

Etrog är en citrusfrukt som liknar en citron och som används vid Sukkot, den judiska lövhyddohögtiden.
Foto: Amir Appel

Sukkot eller lövhyddohögtiden är en judisk högtid som årligen infaller den 15 tishri i den judiska kalendern, vilket i år motsvarar den 9 oktober. Högtiden varar i sju dagar samt avslutas med ytterligare två helgdagar, shemini atzeret och simchat Tora. Sukkot är hebreiskans plural av sukka, vilket betyder hydda.
Sukkot är en av de tre pilgrimsfestivalerna då det judiska folket i biblisk tid brukade samlas i templet i Jerusalem. Medan både den judiska påsken (Pesach) och den judiska pingsten (Shavuot) har sin nytestamentliga uppfyllelse har Sukkot ingen sådan motsvarande kristen högtid och väntar alltså fortfarande på sin fullbordan.

I Sakarja 14 beskrivs hur världens hednafolk i den kommande messianska tidsåldern ska åka till Jerusalem för att fira lövhyddohögtiden. De länder som inte åker drabbas av torka:
”Det ska ske att var och en som är kvar av alla de hednafolk som kom emot Jerusalem ska dra dit upp, år efter år, för att tillbe Kungen, HERREN Sebaot, och fira lövhyddohögtiden. Men om någon av jordens folkstammar inte drar upp till Jerusalem för att tillbe Kungen, HERREN Sebaot, blir det inget regn över dem.” Sakarja 14:16-19 (Svenska Folkbibeln 2015)
I Jerusalem har Lövhyddofesten firats av Internationella kristna ambassaden sedan år 1980 och lockar varje år omkring 5 000 kristna från hela världen.

Lövhyddohögtiden är en skördefest och beskrivs bland annat i 3:e Mos 23:39-43 (Svenska Folkbibeln 2015):
”Alltså ska ni på femtonde dagen i sjunde månaden, när ni har hämtat in landets skörd, fira HERRENS högtid i sju dagar. Den första dagen är en sabbatsvila, och den åttonde dagen är också en sabbatsvila. På första dagen ska ni ta frukt av era vackraste träd, kvistar av palmer och grenar av lummiga träd och av pilträd, och ni ska glädja er i sju dagar inför HERREN er Guds ansikte.
Ni ska fira denna högtid som en HERRENS högtid sju dagar om året. Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte. I sjunde månaden ska ni fira den. Då ska ni bo i lövhyddor i sju dagar. Alla infödda i Israel ska bo i lövhyddor, för att era efterkommande ska veta att jag lät Israels barn bo i lövhyddor när jag förde dem ut ur Egyptens land. Jag är HERREN er Gud.”
De fyra arter som beskrivs i vers 40 har sedan 2000 år tillbaka identifierats som dadelpalm, pil, citron och myrten. En del forskare hävdar att det är vid vår tideräknings början som citronen blev etablerad som en del av Sukkot-firandet.
Citronfrukten fanns troligen i Persien och avbildades i Israel vid tiden för det andra templet och bilder av citroner finns på många arkeologiska platser och på många Bar Kokhba-mynt.