Israels kamp mot Iranstödda terrorgrupper

Den 1 april 2024 förstörde ett luftangrepp en byggnad bredvid det iranska konsulatet nära den iranska ambassaden i Damaskus då en hög befälhavare för iranska Islamic Revolutionary Guard Corps (IRGC) och sju andra IRGC-officerare dödades.
Innan islamiska revolutionen var Iran en vän till Israel och ett av de första muslimska länderna som erkände staten Israel.

Med stöd av Iran har Hamas det senaste halvåret skjutit över 13 000 raketer mot civila mål i Israel. Bilden visar ett raserat hus i kibbutz Be’eri efter den 7 oktober. Foto: Oren Ben Hakoon

Sveriges riksdag utsåg att Islamiska revolutionsgardet (IRGC) som en terroristorganisation i maj förra året. Det skedde efter avrättningen av svensk-iranske Habib Chaab som avrättades i Iran i början av förra året. Antalet dödsstraff ökade kraftigt i Iran år 2023, med minst 853 personer som avrättades, vilket är en ökning med 48 procent från 2022 och en ökning med 172 procent från 2021.
Europaparlamentet antog en resolution i januari som uppmanade EU och medlemsländerna att utse Irans revolutionsgarde som en terroristgrupp. USA utsåg IRGC som en global terroristorganisation 2019.
Iran styr och finansierar flera av de terrororganisationer i Mellanöstern som just nu attackerar Israel. På Gaza stödjer de aktivt Hamas och Islamiska Jihad, som deltog i massakern den 7 oktober och som sedan dess har skjutit över 13 000 missiler mot civila mål i södra Israel.
Från södra Libanon har Iran-stödda Hizbollah skjutit över 3 000 raketer mot civila mål i norra Israel sedan den 7 oktober. Redan år 2018 sammanställde Center for Strategic and International Studies (CSIS) en rapport om Hizbollahs missiler och raketer och menade att dess arsenal var över 130 000 projektiler.

Houthi-rörelsen är en annan terrorgrupp som är ombud åt Iran. Deras slagord är ”Allah är störst. Död åt Amerika. Död åt Israel. Förbannelse över judarna. Seger till islam”. Efter att kriget mellan Israel och Hamas började har houthierna skjutit missiler mot Israel och attackerat västerländska fartyg utanför Jemens kust i Röda havet, i solidaritet med palestinierna. I januari genomförde USA och Storbritannien luftangrepp mot flera Houthi-mål i Jemen.
Israeliska ambassader är ”inte längre säkra”, varnade Yahya Rahim, högt uppsatt rådgivare till Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei efter anfallet motbyggnaden bredvid Irans konsulat i syriska Damaskus, som Israel tros ligga bakom. Iranska företrädare har upprepade gånger lovat vedergällning för angreppet. Israels regering har uppmanat sina ambassader runt om i världen att hålla stängt och ambassaden i Stockholm har därför valt att följa uppmaningen. Israel har rapporterats hålla närmare 30 ambassader stängda av rädsla för hämndattacker efter attacken i Syrien.

Relationerna mellan Iran och Israel var från år 1953 goda, innan de förvärrades efter den iranska revolutionen från 1979. Iran röstade emot FN:s delningsplan men var det andra landet med muslimsk majoritet som erkände Israel som en suverän stat efter Turkiet.
Efter den islamiska revolutionen 1979 avbröt Iran alla diplomatiska och kommersiella förbindelser med Israel, och landets ledning erkänner inte Israels legitimitet som stat. Irans finansiering av islamistiska terrorgrupper som Hizbollah, Islamiska Jihad, Hamas och Huthi-rörelsen har inneburit att Iran har fört ett proxy krig mot Israel, som har påverkat geopolitiken i hela Mellanöstern.