IDF:s talesperson i Sverige

Jonathan Conricus, född i Malmö och talesperson för den israeliska Försvarsmakten, besökte Sverige i början av maj, inbjuden av Keren Kajemet Sverige.
Under två välbesökta samlingar i Stockholm och Linköping beskrev Conricus den militära situationen i Mellanöstern och hur Israels främsta fiende Iran har bytt strategi för första gången på 25 år.

– När Israel går in i Rafah måste man prioritera att frigöra gisslan, sade Jonathan Conricus, som i höstas var talesperson för den israeliska Försvarsmakten. Han var inbjuden till Sverige av Keren Kajemet, tillsammans Rita Lifshitz, vars svärfar Oded, 84, hålls som gisslan av terrorgruppen Hamas. Foto: Ruben Agnarsson

På morgonen den 7 oktober förra året satt Jonathan Conricus med sin familj i skyddsrum i mellersta Israel och såg videoklipp från massakern i södra Israel. Redan samma kväll satt han i sin första internationella intervju och under några hektiska månader blev han därefter känd över hela världen via dagliga intervjuer i stora internationella medier som CNN, FOX News och BBC.
Under sitt besök i Sverige gav han en realistisk och ganska dyster bild av kriget i Mellanöstern.
– Det är mer sanningsenligt om jag kommer hit och berättar om den militära situationen på marken. Mycket av det som händer i Israel och det som skapar verkligheten där ser man inte i svenska och internationella medier, sade överstelöjtnanten och beskrev Iran som Israels största och viktigaste fiende.
– När fiender beter sig annorlunda och man inte förstår varför de beter sig som man gör, blir man orolig. Både Israel och Iran har på senare tid gjort saker som vi och de inte har gjort sedan 1979. Iran har attackerat Israel för första gången och Israel har slagit tillbaka på iransk mark. Varken Israel eller Iran kommer gå tillbaka från denna strategi. Vi befinner oss nu i en ny omgivning och nya saker kommer att hända, förklarade Conricus.

– Under 25–30 år har Iran väldigt strategiskt och disciplinerat byggt proxy-organisationer med låg risk och hög verkningsgrad. Fram tills några veckor tillbaka var reglerna att Iran attackerar Israel via sina proxy-organisationer och att Israel gensvarade genom att attackera dessa organisationer.
– Att Iran nu svarade som de gjorde innebär en stor risk, men eftersom vi inte vet varför de gjorde så, känner jag en oro. Iran är långsiktiga, strategiska och mycket disciplinerade.
Den israeliske överstelöjtnanten beskriver hur Israel slog till mot ett militärt mål som i sig inte var så viktigt men som låg alldeles bredvid Irans kärnkraftsanläggningar.
– Budskapet var att Israel kan komma igenom Irans luftförsvar. Jag tror att Israel hade tänkt att slå till mot flera platser, men i samråd med USA blev det endast ett mål. Israel sände endast en procent av antalet missiler som Iran skickade mot Israel. Israel träffade målet mycket effektivt. Det är inte så att Iran är immunt mot israeliska angrepp, hoppas att det budskapet har nått fram, säger Jonathan Conricus.
Han menar att så länge inte Iran har ett dilemma när de arbetar genom och finansierar proxy-organisationer i relation till sin egen säkerhet så kommer de att fortsätta med sin strategi, vilket för Mellanöstern innebär många fler år av krig.

När Conricus besökte Sverige förberedde sig precis israeliska styrkor för att gå in i Rafah.
– Jag menar att det är otroligt ledsamt att Israel har låtit sig manipuleras av Hamas under de senaste månaderna. När Hamas valde att inte slutföra den första delen, flera kvinnor av gisslan lämnades inte tillbaka, förstod vi att Hamas ändrat strategi.
– Tyvärr har Hamas via internationell press på Israel lyckats med alla sina mål. Det finns knappt israeliska styrkor på Gaza, endast 5000 förutom de som finns kring Rafah och humanitärt bistånd flödar in genom en rad kanaler, vilket hjälper Hamas.
– Jag har rekommenderat att när vi går in i Rafah måste man prioritera att frigöra gisslan. Det är farligt, israeliska soldater har dödats i sådana försök, men även om det betyder att chanserna är små behöver det vara fokus.
Conricus besökte även norra Israel för några veckor sedan och kunde konstatera att väldigt många kibbutzer som finns längs gränsen i norr nu är helt öde.
– Det var hemskt att se tomma, övergivna kibbutzer där israeler inte kan bo eftersom
Hizbollah använder ryska antitank-missiler för att skjuta på husen. Kriget kommer inte att sluta förrän den israeliska civilbefolkningen kan flytta tillbaka till sina hem.

Förutsättningen för detta är att Hizbollah flyttar tillbaka sina styrkor fem, sex kilometer från norra gränsen.
– När man ser vad som hände den 7 oktober och inser att det finns en ännu värre fiende på andra sidan gränsen vill man inte bo på en plats där man känner sig utsatt och hotad. Problemet är att Hizbollah är omkring fem gånger starkare än Hamas. Det gäller både antal raketer, sprängkraft på raketerna, räckvidden och antalet soldater. Det handlar om en helt annan militär utmaning.
Där Israel är som smalast, 13 kilometer brett, pågår ytterligare en konflikt. I Tulkarm i höjd med Netanya pågår nu några av de värsta striderna med olika palestinska terrorgrupper.
– På andra sidan av den mur som Israel har byggt längs väg 6 finns det ett helt annat universum: där finns terrororganisationer som drömmer om och endast koncentrerar sig på att döda judar och israeler. Det som är positivt är att när Hamas via mediekanaler och moskéer försökte få igång alla palestinier att gå ut och döda soldater och civila med knivar, bilar och vapen, stannade majoriteten av palestinierna, i Judeen och Samarien, hemma.
– Israels försvarsmakt möter ett stort antal och en mångfald av militära utmaningar som ingen annan militärmakt. Vi strider på fyra olika fronter just nu och det finns ytterligare tre fronter som kan tillkomma. Vi strider på land, till havs, i luften, under jorden och i cyberrymden. Vi strider mot fem-sex olika fiender, som alla är kopplade till en. Ingen annan försvarsmakt i världen möter denna utmaning.