Irans kärnvapen i fokus

Kommer Israel att attackera Irans kärnvapenanläggningar? Och kommer Iran att färdigställa kärnvapen för att kunna använda dem mot USA och Israel?
Flera veckor efter att Iran utförde ett missilangrepp mot Israel, har det väntade israeliska svaret uteblivit.

Via pengarna från kärnenergi-avtalet finansierade Irans regim en militär uppbyggnad och sina terroristombud Hizballah och Hamas, menade USA när man avbröt avtalet 2018. Foto: Rahbar Emamdadi.

Många frågar sig om Israel kommer att slå ut Irans kärnvapenprogram, som man gjorde i Irak år 1981. Det kärnenergiavtal som flera världsmakter slöt med Iran år 2015 gjorde att Iran kunde bygga upp sitt försvar och finansiera terroristombud som Hizballah och Hamas, uppgav USA när man sade upp avtalet år 2018.
Som svar på Irans attacker den 1 oktober varnade Israel Iran för ”allvarliga konsekvenser” samtidigt som man intensifierade sina mark- och luftoperationer i Libanon.
Mitt i den eskalerande spänningen i Mellanöstern, uppmanades Israels premiärminister Netanyahu av partimedlemmar till attacker mot iranska kärnvapenprogram. Det skedde sedan spekulationer uppstod på sociala medier om att Iran hade utfört ett kärnvapentest efter ett jordskalv som mätte 4,5 på richterskalan i Semnan-provinsen i Iran. Hypoteser framfördes om att detta var Irans första kärnvapenprov som ett svar på Israels hot om att bomba Teherans kärnenergi- och oljeanläggningar.
Även Israels förre premiärminister Naftali Bennett uppmanade nyligen Israel att ta tillfället i akt att lamslå Irans kärnkraftsprogram efter Irans attack med 181 ballistiska missiler mot den judiska staten. Han fick stöd av USA:s förre president Donald Trump som den 5 oktober sade att Israel borde överväga att attackera Irans kärnkraftsanläggningar.

I Iran har kraven på att Iran ska skaffa sig kärnvapen intensifierats. Ett 40-tal ledamöter i det iranska parlamentet uppmanade nyligen Irans nationella säkerhetsråd att se över landets försvarsdoktrin och överväga att skaffa kärnvapen eftersom eskaleringen med Israel fortsätter.
Teoretiskt skulle Teheran kunna tillverka kärnvapen på endast två veckor, sade nyligen chefen för FN:s kontrollorgan för kärnenergi, IAEA.
I april varnade en högre befälhavare för det iranska revolutionsgardet för att israeliska hot kan få Iran att ändra sin kärnvapenpolitik. I maj uppgav en rådgivare till Irans högsta ledare att Iran skulle ompröva sin kärnvapendoktrin om Israel hotar dess existens.
Hela världen har under de senaste åren samtalat om Irans kärnenergiprogram. Världen minns samtidigt den 7 juni 1981 då Israel förstörde ett kärnkraftverk nära Iraks huvudstad Bagdad som de menade var avsett för att tillverka kärnvapen som skulle förinta Israel.
Kärnenergiavtalet som undertecknades 2015 av Iran och flera världsmakter, inklusive USA, lade betydande restriktioner på Irans kärnkraftsprogram i utbyte mot sanktionslättnader.
I februari 2017 var Sverige ett av de länder som i skydd av avtalet utvecklade handelsrelationer med Iran. Statsminister Stefan Löfvén och handelsminister Ann Linde, iförd slöja, besökte då Iran vilket ledde till att Sveriges export till landet ökade dramatiskt.

USA drog sig ur avtalet 2018 och hävdade att överenskommelsen hade misslyckats med att begränsa Irans missilprogram och regionala inflytande, samt att avtalet berikade den iranska regimen och möjliggjorde dess stöd till terrorgrupper, samtidigt som det endast försenade Irans förmåga att tillverka kärnvapen.
Beslutet att dra sig ut avtalet säkerställde att medel slutade strömma till olaglig terroristverksamhet, menade USA:s president Donald Trump och hänvisade till Israels underrättelsetjänst som gav övertygande detaljer om Irans hemliga ansträngningar att utveckla kärnvapen, som de ljugit om i flera år.
USA menade att den iranska regimen hade gått in i kärnenergiavtalet med onda avsikter och att avtalet saknade en tillräckligt stark mekanism för inspektioner och verifiering, samtidigt som det gav den iranska regimen tillgång till det internationella finansiella systemet för handel och investeringar.
Istället för att använda pengarna från kärnenergi-avtalet för att stödja det iranska folket, finansierade regimen istället en militär uppbyggnad och fortsatta att finansiera sina terroristombud Hizballah och Hamas, menade USA.