Hösthelger firas under existentiellt hot
Snart inleds de stora hösthelgerna inom judendomen, med Rosh Hashanah, Yom Kippur och Sukkot. Inför årets helger lever Israel under ett existentiellt hot med krig mot terrorgrupperna Hamas och Hizbollah, samt uttalade militära hot från Iran och Turkiet.
Under Rosh Hashanah inleds kvällsmåltiden ofta med att äta äppelbitar som doppats i honung. Foto: Joshua Bousel
Det judiska nyåret Rosh Hashanah inleds i år på kvällen den 2 oktober och pågår till och med fredagen den 4 oktober, vilket motsvarar den första och andra dagen av månaden Tishri i den judiska kalendern. Rosh Hashanah inleder de stora hösthelgerna och är också starten för det civila judiska kalenderåret där den 1 Tishri innebär år 5785. Den bibliska tideräkningen har annars högtiden Pesach som utgångspunkt vilket gör att den första månaden enligt den religiösa kalendern är Nisan. Pesach börjar den 15 Nisan och beskrivs i Bibeln som att den infaller ”i den första månaden”, medan Rosh Hashanah börjar den 1 Tishrei som enligt Bibeln infaller ”i den sjunde månaden”.
Rosh Hashanah, som infaller i september eller oktober, inleder de tio botdagarna som avslutas med Försoningsdagen, Yom Kippur, som är en av judendomens främsta helgdagar. De tio botdagarna är en tid för eftertanke och botgöring.
Tio botdagar
Rosh Hashanah och Yom Kippur är tillsammans med de tre vallfärdsfesterna (Sukkot, Pesach och Shavuot) och Shabbat (som infaller den sjunde dagen varje vecka) de högtider som återfinns i Bibeln. I samband med Yom Kippur under biblisk tid samlades det judiska folket i templet i Jerusalem där översteprästen fick gå in i genom det tjocka förhänget till det allra heligaste där förbundsarken och Guds härlighet fanns. Där bekände översteprästen sina egna och folkets synder samt offrade.
Efter att templet i Jerusalem förstördes år 70 firas försoningsdagen genom fasta, bön, gudstjänster och genom att be sina medmänniskor om förlåtelse för fel och misstag som man gjort under det gångna året.
Sukkot eller lövhyddohögtiden är en judisk högtid som årligen infaller den 15 Tishri i den judiska kalendern, vilket motsvarar sent i månaden september eller tidiga oktober, och varar sju dagar samt avslutas med ytterligare två helgdagar, shemini atzeret och simchat Tora.
Existentiellt hot
Inför årets stora hösthelger har Israel levt under ett existentiellt hot sedan Hamas massaker i södra Israel för ett år sedan. Förutom kriget mot Hamas, avfyrar terrorgruppen Hizbollah regelbundet raketer mot norra Israel från Libanon, Iran har lovat vedergällningsattacker på grund av mordet på Hamas-ledaren Ismail Haniya, Turkiet mobiliserar arabvärlden och muslimvärlden till militärt ingripande mot Israel och Kina och Ryssland arbetar på att ge terrorgruppen Hamas en politisk roll i en palestinsk stat samtidigt som muslimska länder via flera olika FN-organ agerar mot Israel tillsammans med repressiva regimer kring Kina och Ryssland.
Flera arabiska krig mot Israel har startats på judiska helgdagar, som Yom Kippur år 1973 och Hamas massaker den 7 oktober för drygt ett år sedan, som var ett massivt, samordnat anfall på den religiösa judiska högtiden Simchat Torah och dagen efter femtioårsdagen för Yom Kippur-kriget.