Fyra val på två år

Israel har hållit tre val på ett år och hamnar nu i ytterligare ett val efter att budgeten inte godkändes den 23 december. Splittringen i Knesset avspeglas i splittringen som finns i nationen.

I och med att ingen budget antas kommer Knesset att upplösas automatiskt och nyval kommer att hållas, det fjärde under de senaste två åren. Det israeliska samhället har drabbats hårt av samhällets restriktioner i samband med Corona-epidemin. Stora demonstrationer mot regeringen har hållits i Tel Aviv i flera månader. Splittringen är stor även i Knesset. För att hålla alla koalitionspartner och småpartiet på gott humör har Israels regering idag 35 ministrar och 16 viceministrar. Det ska jämföras med David Ben Gurions första regering som bildades 1949, som hade 12 ministrar. Även om Israel aldrig tidigare har upplevt så många val på så kort tid, har landet även tidigare upplevt perioder då landets regeringar har varit instabila.

Efter valet till Knesset i juli 1951 var det ett mycket instabilt läge vilket resulterade i fyra separata regeringar, två olika premiärministrar och flera avhopp. Det började med att David Ben-Gurion bildade regering i oktober 1951. Regeringen avgick i december 1952 på grund av en tvist med de religiösa partierna. Ben-Gurion bildade då ytterligare en regering men avgick i december 1953 för att lämna politiken och bosätta sig i Sde Boker i Negev-öknen.

Moshe Sharett bildade en ny regering i januari 1954, men avgick november 1955. Den nya regeringen varade inte länge, och ett allmänt val hölls den 26 juli 1955, då Ben Gurion återkom till politiken. Den efterföljande perioden blev en av de mest stabila i Israels historia. Det fanns bara två regeringar, och det är den enda mandatperioden hittills som inga av partierna har delats eller slagits samman.

Avgörande för stabiliteten och för att kalla tillbaka Ben Gurion till politiken var hotet från Egypten om att kasta judarna i Medelhavet. Egyptens utrikesminister, Muhammad Salah al-Din, sade i början av 1954: ”Det arabiska folket skäms inte för att säga: Vi nöjer oss inte med mindre än att Israel slutgiltigt utplånas från Mellanösterns karta.”

I sitt installationstal i november 1955, där Ben Gurion nämnde ordet ”säkerhet” vid 26 tillfällen, sade han: ”Vårt problem är inte bara säkerheten för vårt oberoende, vårt territorium, våra gränser, vår regim, utan säkerheten handlar om vår fysiska överlevnad. Våra fiender utmanar inte bara vårt territorium och vårt oberoende. Deras plan, som många av dem säger uppriktigt, är att kasta oss alla i havet. Låt oss inte glömma att majoriteten av arabiska härskare under andra världskriget beundrade Hitler och såg fram emot hans seger…” Några månader senare utspelade sig Sinai-kriget. David Ben Gurion fortsatte som premiärminister i åtta år.