Drönarattack mot Abu Dhabi

En drönarattack från Jemens Houthi-rebeller som riktades mot en oljeanläggning i Abu Dhabi i mitten av januari dödade tre människor och utlöste en brand på stadens internationella flygplats. Bakgrunden till attacken är striden mellan de två muslimska inriktningarna Sunni och Shia.

En drönarattack i Abu Dhabi i mitten av januari dödade tre människor och utlöste en brand på stadens internationella flygplats. Foto: Gilbert Sopakuwa

Två indiska medborgare och en pakistanier dödades och sex personer skadades i attacken. Tre tankfartyg fattade eld vid oljeanläggningen. Iranstödda jemenitiska Houthi-rebeller hävdade att de låg bakom attacken. Förenade Arabemiraten är aktivt engagerade i konflikten i Jemen och stödjer grupper som bekämpar houthierna. Jemens regeringsstyrkor har med stöd av bland annat Förenade Arabemiraten drivit tillbaka rebellerna i flera viktiga provinser på senare tid. USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres fördömde attacken, enligt AP. Även Saudiarabien och en mängd andra arabstater fördömde attacken som ”en feg terroristattack” och anklagade Iran för att leverera vapen till houthierna. Förenade Arabemiraten är med i den Saudi-ledda koalitionen som har fört krig mot de Iranstödda houthierna sedan 2015, för att återställa den internationellt stödda regeringen som avsattes av rebellerna året innan, men senare togs tillbaka till makten.

Attacken i Abu Dhabi är den första utanför Jemen som drabbat Förenades Arabemiraten, men landet har tidigare förlorat soldater under konflikten i Jemen. Attacken inträffade när Sydkoreas president Moon Jae-in besökte Förenade Arabemiraten. De två länderna uppnådde en preliminär överenskommelse om att sälja sydkoreanska luftmissiler till Förenade Arabemiraten till ett värde av cirka 3,5 miljarder dollar. De Iranstödda houthierna har sedan tidigare använt drönare för attacker riktade mot Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Rebellerna har också avfyrat missiler mot saudiska flygplatser, oljeanläggningar och oljeledningar. De två muslimska inriktningarna Sunni och Shia strider om inflytandet i stora delar av Mellanöstern, och utöver världen. Kriget mellan sunni- och den lokala shiamuslimska zaidit-inriktningen i Jemen har dödat 130 000 människor. Sunnimuslimer är den stora majoriteten av muslimer i Centralasien, Europa, Sydostasien, Afrika, arabvärlden, Turkiet och bland muslimer i USA. Shiamuslimer är i majoritet i Iran, Azerbajdzjan, Irak och Bahrain. I Jemen är drygt en tredjedel av befolkningen zaidit-shiamuslimer, resten är huvudsakligen sunnimuslimer.

Trots att Syrien domineras av sunnimuslimer har Syrien och Iran ingått en strategisk allians för att hjälpa Syriens president Bashar al-Assad att sitta kvar vid makten. Irans militära närvaro i Syrien har i sin tur lett till att Israel vid flera tillfällen genomfört attacker mot iranska mål i Syrien. Hamas i Gaza är en sunnimuslimsk organisation, men tar emot ekonomisk och militär hjälp från shiamuslimska Iran utifrån en gemensam fientlighet mot Israel, medan Islamiska Jihad på Gaza är både shiamuslimsk och Iran-stödd. I Libanon finns Hizbollah, en Iranstödd och shiamuslimsk organisation, som har ett stort inflytande i landet och som har utkämpat flera krig mot Israel. Det faktum att sunnimuslimer och Israel har Iran som en gemensam fiende har lett till att flera Gulfstater på senare år har förstärkt sina relationer med Israel. Abraham-avtalen där Förenade Arabemiraten, Sudan, Bahrain och Marocko normaliserade sina förbindelserna med Israel kan delvis ses som en allians mot Iran.