Debatt om israelisk rättsreform

Vilken är den lämpliga metoden för att välja domare i Högsta domstolen? Det är en fråga som idag dominerar det offentliga samtalet i Israel.

Israels justitieminister Yariv Levin förespråkar en förändring i Israels rättssystem. Foto: Reuven Kapuchinski

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu gick i slutet av mars med på att skjuta upp beslutet om den rättsreform som fått hundratusentals israeler att demonstrera mot regeringens planer. Samtidigt betonade Netanyahu att behovet av en reform kvarstår och att lagstiftningsarbetet kommer att återupptas om någon månad.

Valet av ledamöter till Israels Högsta domstol är exceptionellt i jämförelse med andra demokratiska länder. En israelisk studie av den konservativa tankesmedjan The Kohelet Policy Forum som släpptes i slutet av förra året satte fart på debatten. Studien granskade hur ledamöterna i Högsta domstolen och författningsdomstolar väljs i en rad demokratier runt om i världen.

Av 37 OECD-länder ger 31 länder den politiska majoriteten ett inflytande över valet av HD-ledamöter, visade studien.” Endast i sex länder, inklusive Israel, är det den lagstiftande myndigheten själv som väljer sina medlemmar. I övriga fem länder har domstolen inte någon befogenhet att upphäva lagstiftning, som är fallet i Israel.

I exempelvis USA väljs domarna i Högsta domstolen av USA:s president med godkännande av senaten. I Frankrike väljs medlemmar i Konstitutionsrådet av presidenten och parlamentets båda kamrar. I Tyskland utses domare i författningsdomstolen av lagstiftarens båda kamrar. I Australien väljer justitieministern ledamöterna i Högsta domstolen och i Japan väljs de av den japanska regeringen med godkännande via en folkomröstning.

En granskning av de 30 ledande länderna i 2018 års demokratiindex ger liknande resultat: I 25 av länderna är valda politiker de som väljer ut alla eller de flesta av ledamöter i Högsta domstolen. I Kanada, Australien, Nya Zeeland, Belgien, Schweiz, Österrike, Irland, Nederländerna, Danmark, Sverige, Island, Finland, Norge med flera länder väljs domare till Högsta domstolen av en politisk majoritet.

Den nuvarande regeringens lagförslag för att reformera Israels rättssystem har skapat debatt i Israel. Lagförslagen handlar bland annat om att begränsa Högsta domstolens befogenhet att stoppa lagar som Knesset stiftar. Regeringen vill även få ökad kontroll över utnämningar av domare och begränsa de juridiska rådgivarnas auktoritet.

Högsta domstolen kan idag stoppa lagstiftning som antagits av Knesset med hänvisning till att den är grundlagsstridig. Reformen ska även ändra sammansättningen av den kommitté som väljer domare så att en majoritet av kommitténs ledamöter utses av regeringen.

Ytterligare steg som aviserats är att ändra utnämningsprocessen för juridiska rådgivare till regeringsdepartement, så att de utses och avskedas av respektive ministrar. De juridiska rådgivarnas råd ska dessutom inte vara bindande för departementscheferna. Idag står dessa rådgivare under justitiedepartementets tillsyn.

Premiärminister Benjamin Netanyahu försvarar reformen men har hindrats från att delta i beslutsprocessen av Justitiekanslern, på grund av den pågående rättegången mot honom.

Ett av den tillträdande regeringens officiella vallöften var att reformera rättsväsendet eftersom de menade att den Högsta domstolen hade förfallit till politisk aktivism till förmån för vänsterns dagordning.

Den föreslagna reformen har väckt starka reaktioner från oppositionen i Israel som anklagar regeringen för att undergräva maktbalansen. Israels president, Isaac Herzog, tidigare partiledare för arbetarpartiet som förlorade kampen om premiärministerposten till Netanyahu år 2015, har krävt att reformerna ska stoppas för att möjliggöra en politisk konsensus. Regeringen lade istället fram ett lagförslag för en första behandling den 13 februari 2023.

De föreslagna ändringarna ska tillåta Knesset att kunna negligera ett beslut från Högsta domstolen som underkänner lagstiftning genom att Knesset ska kunna rösta ned domstolens beslut.

Israels fiender gläds åt de politiska stridigheterna i Israel. Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah sa i början på mars att den senaste tidens händelser i Israel är en indikation på att landet närmar sig sitt slut – med hänvisning till de interna stridigheterna.

Nasrallah varnade samtidigt för att en föreslagen israelisk lag om att införa dödsstraff för terrorister som dömts för dödliga attacker bara kommer att uppmuntra till ytterligare övergrepp.

”Allt som händer i Israel är ett av tecknen på slutet för denna entitet”, sa Nasrallah, vars eget land (Libanon) befinner sig mitt i en årslång förödande ekonomisk kris och ledarskapskris, skriver Times of Israel.