De judiska måltiderna

Måltidssederna som skildras i hebreiska Bibelns texter praktiseras än i dag av många människor som bor i de länder som Bibeln beskriver. I denna region av världen uttrycker måltiderna ofta sociala, kulturella, samt djupt symboliska och andliga idéer.

Brödet, som varit ett oumbärligt livsmedel och centralt i de flesta judiska måltider, bryts vanligtvis med händerna. Foto: Pexels

En måltid uttrycker ofta gästfrihet och kan bekräfta släktskap, vänskap och välvilja, men också erkänna status och icke-aggression. Måltidsgemenskapen kan förmedla en rad budskap som rör mellanmänskliga relationer, skriver Dr. Eli Lizorkin-Eyzenberg i Lexham Bible Dictionary.
Han delar in forntida israelitiska måltider i vanliga, festliga och heliga. Invånarna i Qumran, vars bokrullar upptäcktes i Dödahavsområdet, såg sig själva och sina måltider som en levande mänsklig fristad. För de flesta judar är måltider som är kopplade till offer särskilt heliga.
Israeliter på biblisk tid åt vanligtvis måltider två gånger om dagen, en mitt på dagen eller på sen morgon och den andra måltiden sent i slutet av dagen.
Morgonmåltiderna var vanligtvis enkla och kvällsmåltiderna mer utarbetade. Ingredienser var bröd av vete och korn, torkad spannmål, olivolja och oliver, grytor av linser, bönor och grönsaker, samt fisk, honung, frukt av alla slag, vindruvor, dadlar och fikon, russin och mejeriprodukter som ostmassa och ostar.
Köttet från rena djur konsumerades vanligtvis som en del av heliga måltider och vid de mest festliga tillfällena. På sabbaten var det vanligtvis tre måltider istället för två.

Platser vid måltiderna ordnades efter status och hedersplatser. Att ligga till bords var sed för de rika och praktiserades vanligtvis av de flesta vid festmåltider. Brödet, som var ett oumbärligt livsmedel och centralt i de flesta måltider, skars inte utan bröts vanligtvis med händerna. Eftersom man åt med händerna var det vanligt att tvätta händerna före måltiderna. Qumran-judar badade hela sina kropp före måltiderna. Att tvätta fötter var en annan sed som praktiserades särskilt innan man lutade sig tillbaka vid måltiderna, påpekar Eli Lizorkin-Eyzenberg.
Även om det finns många bibliska exempel på att judar delade måltid med icke-judar begränsade måltidernas sociala och andliga betydelse detta under den andra tempelperioden. Bordsgemenskapen var ofta begränsad även mellan medlemmarna i olika judiska grupper.
Det var brukligt att läsa korta böner strax före måltiderna och tacksägelseböner efter måltiderna.

Sabbatsmåltider är de tre måltiderna som äts av judar som firar sabbat, den första på fredagskvällen, den andra mitt på lördagen och den tredje sent på lördagseftermiddagen. Fredagskvällens måltid inleds traditionellt med att sjunga ”Shalom Aleichem”, en sång som välkomnar änglarna som Talmud säger besöker varje judiskt hem på fredagskvällen. Detta följs ofta av att sjunga ”Eishet Chayil” (Ordspråksboken 31), en sång som hyllar den judiska kvinnan och därefter av kiddush, det judiska bruket att helga sabbaten över ett glas vin eller druvjuice.
Efter kiddush fortsätter måltiden med handtvätt innan den börjar med att hushållets överhuvud lyfter upp två challa-bröd och reciterar välsignelsen från Bibeln: ”Välsignad är du, Herre, vår Gud, allsmäktig, som bär fram bröd från jorden”. Bröden delas, doppas sedan i salt och äts. Måltiden fortsätter med festmat (ofta kyckling), sång och samtal om Torah. Både fredagskvällens måltid och sabbatsdagens måltid föregås av gudstjänster i synagogan.
Lördagsmorgonens måltid börjar traditionellt med kiddush och Hamotzi av två challa-bröd. Det är vanligt att äta varm mat vid denna måltid. Den tredje måltiden på sabbaten börjar före solnedgången på lördagskvällen och inleds med handtvätt och att sedan recitera Hamotzi-välsignelsen över två challa-bröd. Den tredje måltiden, som äts sent på sabbatseftermiddagen, är normalt lättare.