Därför slipper Syrien och Sudan fällas i ICC

Den internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) har i decennier misslyckats med att lagföra muslimska folkmordsförbrytare i Sudan, Irak och Syrien, där hundratusentals dödats och miljontals fördrivits.

I december 2017 delade Omas Al-Bashir ut en medalj till Turkiets president Erdogan i Khartoum, åtta år efter ICC-domstolens arresteringsorder mot Sudans president. Foto: Turkiets presidentkansli

Repressiva muslimska stater trycker nu på ICC för att domstolens åklagare ska agera mot Israel. Irans utrikesminister Hossein Amir-Abdollahian skickade förra veckan ett brev till presidenten och chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen och begärde att de skulle sätta stopp för israelisk aggression i Gazaremsan, meddelade det iranska ministeriet på sin Telegram-kanal på tisdag.

– Irans utrikesminister Hossein Amir Abdollahian skickade brev till ICC:s president och chefsåklagare och betonade behovet av att påskynda utfrågningar om de senaste brotten på Gazaremsan, sade ministeriet i ett uttalande enligt den ryska nyhetsbyrån TASS.

Samarbetet mellan ICC-domstolen och många muslimska stater har historiskt inte fungerat. Detta gäller inte minst domstolens arresteringsorder mot Sudans president Omar Al-Bashir år 2009, som trots ordern har kunnat resa till andra muslimska stater utan att de har agerat.

Omar Al-Bashir deltog exempelvis som hedersgäst på Islamiska Förbundets (OIC) möte i Jakarta år 2016. Det indonesiska utrikesministeriets talesman Arrmanatha Nasir insisterade på att Indonesien var skyldigt att bjuda in alla ledare för medlemsnationer till toppmötet, inklusive Al-Bashir.
Indonesien har inte undertecknat Romstadgan som utgör den rättsliga grunden för ICC.

I december 2017 delade Omas Al-Bashir ut en medalj till Turkiets president Erdogan i Khartoum samtidigt som president Erdogan påpekade att ”president Al-Bashirs framsynta och kloka politik spelade en avgörande roll för Sudans framgång”, enligt Turkiets presidentkansli.

Även Syriens president Bashar al-Assad har klarat sig undan åtal från ICC. I en resolution den 11 mars 2021 om Syrienkonflikten – 10 år efter revolten – konstaterar Europaparlamentet att över 500 000 människor har mist livet, och mer än en miljon har skadats i Syrien sedan mars 2011.

Enligt det syriska nätverket för mänskliga rättigheter (SNHR), över 230 000 civila dödats: varav 88 procent av den syriska regimen och över 15 000 civila har torterats till döds, varav 99 procent i regimens fängelser.

Över 150 000 civila har sedan dess försvunnit mot sin vilja och hålls frihetsberövade: varav 88 av den av den syriska regimen. Regeringsstyrkor och deras allierade, regeringsfientliga väpnade grupper och FN-listade terroristorganisationer har begått de mest avskyvärda brott mot internationell humanitär rätt, inklusive krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, konstaterar resolutionen.

Ryssland har, med stöd av Kina, lagt in sitt veto mot sexton resolutioner från FN:s säkerhetsråd sedan 2011, bland annat mot ett hänskjutande av Syrien till Internationella brottmålsdomstolen ICC.
Ryssland har sedan 2015 anslagit logistiska, diplomatiska och ekonomiska resurser till en storskalig militär intervention av det ryska flygvapnet till stöd för den syriska regimen, konstaterar Europaparlamentets rapport. Även Iran och Hizbollah har varit direkt inblandade i att stödja den syriska regimens förtryck av civila.