Arkeologi bekräftar biblisk strid

En aldrig tidigare skådad mängd egyptisk keramik från 700-talet f.Kr. har hittats i utgrävningar i Megiddo, vilket tyder på att egyptiska soldater då befann sig på denna plats.
Fynden kan vara bevis på den stora strid där Egyptens farao Neko dödade kung Josia.

Ruiner på toppen av Megiddo-höjden i norra Israel. Den moderna motorvägen till Haifa syns i bakgrunden. Foto: Joe Freeman

I2 Kungaboken 23:29 berättas historien om hur Josia, den siste riktiga kungen av Juda rike, dödades vid Megiddo av den egyptiske faraon Neko II år 609 före vår tidräkning: ”Under hans tid drog farao Neko, kungen av Egypten, upp mot Assyriens kung vid floden Eufrat. Då tågade kung Josia emot honom men blev dödad av honom vid Megiddo”.
Josias död skulle leda till undergången för kungariket Juda på kort sikt och på lång sikt leda till händelser utifrån profetiska texter i Bibeln om denna tidsålders slut då slutstriden mellan ont och gott ska utkämpas vid Harmagedon (eller Armageddon), platån i Galileen vid Megiddo slätten.
Det grekiska namnet Harmagedon är en förändrad version av de hebreiska orden Har Megiddo (berget Megiddo) och syftar på den kulle som skapats av mänskliga bosättningar byggda på slätten ovanpå varandra under tusentals år. Fram tills nu har inga konkreta arkeologiska bevis för denna bibliska berättelse dykt upp från ruinerna av den antika staden vid Megiddo slätten, i dagens norra Israel. Men nu har arkeologer grävt fram en ovanlig samling keramik som de säger kan vara kopplad till Nekos armé, skriver de israeliska tidningarna The Times of Israel och Haaretz.

Fynden i en nyligen utgrävd byggnad i Megiddo innehåller oväntat stora mängder egyptisk och grekisk keramik, enligt professor Israel Finkelstein från Haifa University – mångårig chef för Megiddo-utgrävningen – och Dr. Assaf Kleiman vid Ben-Gurion University.
Kleiman, Finkelstein och deras kollegor diskuterar sina resultat i två artiklar publicerade i januari och februari i Scandinavian Journal of the Old Testament.
De drar slutsatsen att den mest troliga förklaringen till närvaron av denna ovanliga keramikblandning är att den representerar rester från Nekos egyptiska styrkor, möjligen åtföljda av grekiska legosoldater, skriver Haaretz.
Megiddo är också platsen dit kungarna i hela världen drar ut för att samlas till striden ”på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”, enligt Uppenbarelseboken 16:14-16.
– Uppenbarelseboken i Nya testamentet hänvisar till en eskatologisk kamp mellan Guds och ondskans krafter vid Armageddon, säger professor Israel Finkelstein, chef för Megiddo-expeditionen till The Times of Israel.
– Kanske är den teologiska tanken bakom det att en frälsare från Davids härstamning kommer att återvända till den plats där den siste och mest rättfärdige av Davids kungar (Josia) dog.

Megiddo var ett av det norra kungariket Israels stora nav under åtminstone ett par århundraden, tills regionen erövrades av den tidens ledande supermakt, det assyriska riket. Konungariket Israel upphörde att existera och en stor del av dess befolkning deporterades.
Omkring 630 f.Kr. övergav assyrierna Megiddo och den omgivande provinsen och år 609 f.Kr. marscherade Egypten under Neko in i detta område vid östra Medelhavet under tiden som Josia satt på tronen i Jerusalem.
Josia beskrivs av Bibeln som den mest gudfruktiga kungen av Juda, han rensade bort avgudadyrkan, de påsken och genomförde andra religiösa reformer. Josias 31-åriga regeringstid fick ett abrupt slut när hans dödades av Neko vid Megiddo.
Den stora mängden egyptisk keramik från 700-talet f.Kr. som hittades i de senaste utgrävningarna i Megiddo, tyder på att egyptiska soldater verkligen befann sig på denna bibliska plats vid vad som tycks vara den korrekta bibliska perioden.
Megiddo har grävts ut av fyra expeditioner, med början från tidigt 1900-tal. Tidigare utgrävningar hade inte tillgång till samma moderna metoder och tekniker som nu och därför har många av resultaten ifrågasatts.