Argentina kritiseras för 30-årigt terrordåd

Den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter slog i mitten av juni fast att Argentina ”misslyckades med att förhindra” bombningen av ett judiskt center i Buenos Aires, som i juli 1994 dödade 85 och skadade över 300.
Domstolen tillade att Argentina inte heller undersökte attacken med berättigad noggrannhet och inom en rimlig tidsram.

I april i år bad Argentina Interpol att arrestera Irans inrikesminister Ahmad Vahidi för bombningen i Buenos Aires år 1994. Foto: Hadi Hirbodvash

Bombningen i juli 1994 mot det judiska gemenskapscentret i Buenos Aires förblev ostraffad efter korruption och mörkläggning som gjorde att utredningen inte kunde fastställa vilka gärningsmännen var, skriver Buenes Aires Herald.
Domstolens uttalande och beslut kom efter att Memoria Activa, en civil förening som består av AMIA-offrens vänner och familjemedlemmar, hade lämnat in ett ärende mot den argentinska staten, fortsätter tidningen.
Memoria Activa firade domen med ett uttalande på X. ”30 år efter AMIA-attacken fick vi äntligen en förberedande dom”, skrev gruppen. ”Domen visar att rättvisa finns, även om den är en bristvara, och att vår ojämlika kamp inte har varit förgäves, vilket har gjort det möjligt för oss att minska åtminstone lite av straffriheten”.
När det gäller Argentinas misslyckande med att förhindra attacken, pekade domstolen på attacken 1992 mot den israeliska ambassaden i Buenos Aires som bevis på att regeringen borde ha varit i hög beredskap. Skyldigheten att garantera den personliga integriteten förutsätter också statens skyldighet att förhindra kränkningar av denna rättighet, stod det i texten.

Domstolen konstaterade att landet inte uppfyllde sina skyldigheter att utreda inte bara en utan två gånger, med hänvisning till attacken och de efterföljande manövrarna för att dölja den. ”Nästan 30 år senare finns det fortfarande ingen klarhet om vad som hände, vem som var ansvarig eller varför staten använde sin rättsapparat för att täcka över det och hindra utredningen”, sa domarna.
”Rätten finner att staten är ansvarig för kränkningen av rätten till domstolsgarantier, en opartisk domare, en rimlig tidsfrist och rättsskydd.”
Domstolen påpekade också att staten var ansvarig för att kränka rätten till information samt ”rätten att få veta sanningen.”
Domstolen dömde den argentinska staten att vidta ”alla lagstiftande och administrativa åtgärder som är nödvändiga” för att säkerställa att offrens familjer och representanter ges full tillgång till all hemligstämplad information relaterad till attacken och mörkläggningen.

I april i år slog Argentinas högsta domstol fast att Iran var ansvarigt för den dödliga attacken 1994 då en bomb förstörde huvudbyggnaden på AMIA, ett judiskt gemenskapscenter i Buenos Aires, den 18 juli 1994 och dödade 85 människor och skadade över 300. Argentina bad strax efteråt Interpol att arrestera Irans inrikesminister Ahmad Vahidi för bombningen.
Samtidigt bekräftade ∂en argentinska högsta domstolen att en mängd före detta domare och regeringstjänstemän var inblandade i en mörkläggning av attacken.
Korruption och mörkläggningsförsök har försvårat utredningen av AMIA-bombningen, den dödligaste terrorattacken på västra halvklotet fram till attackerna den 11 september. Fallet har blivit en splittrad politisk fråga i Argentina.
Rättsväsendet har tidigare undersökt anklagelser om att den iranska regeringen orkestrerat attacken med stöd av den Iran-stödda terrorgruppen Hizbollah, som Argentina förklarade som en terroristorganisation 2019.