En rättsstat bland Mellanösterns diktaturer

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu vittnade i slutet av förra året för första gången i den korruptionsrättegång som har pågått i flera år i Israel. Rättegången inleddes i maj 2020 och åklagarens vittnen började höras den 5 april 2021. Rättegången förväntas pågå många månader till.

USA:s representanthus utreder organisationer som fått pengar av Biden-administrationen för att se om pengarna användes för att ”undergräva Israels premiärminister Benjamin Netanyahu” under protesterna 2023 mot den rättsliga reformen. Foto: Commons wikimedia

Netanyahu, 75 år, är Israels första sittande premiärminister som åtalas för brott. I mars 1977 avslöjades att premiärminister Yitzhak Rabins fru Leah hade ett bankkonto i USA vid en tid då det, med vissa undantag, var olagligt för israeliska medborgare att ha bankkonton utomlands. Rabin avgick efter avslöjandet och Shimon Peres efterträdde honom. Han återkom som premiärminister 1992 men mördades vid ett torgmöte i Tel Aviv november 1995.
När polisen år 2008 utredde premiärminister Ehud Olmert för mutbrott meddelade han den 30 juli samma år sin avgång som partiledare för regeringspartiet Kadima och sa i sitt avgångstal att han var ”stolt över att vara medborgare i ett land där en premiärminister kan utredas som vilken annan medborgare som helst”. I maj 2014 dömdes Olmert till fängelse för korruption och släpptes i juli 2017.
Netanyahu står åtalad samtidigt som Israel för ett krig mot terrorgruppen Hamas och står inför nya regionala hot då före detta terrorister i al-Qaida med stöd av Turkiet tagit över ledarskapet i Syrien.
Rättegången sker i en tid när antisemitismen i världen ökar och muslimska despoter får med sig repressiva regimer som Iran, Ryssland och Nordkorea i FN:s generalförsamling för att fördöma Israel fler gånger än övriga världens länder tillsammans.

Till detta kommer att Internationella brottmålsdomstolen ICC har utfärdat en arresteringsorder mot Netanyahu för kriget mot terrorgruppen Hamas, samtidigt som Syriens förre president Bashar al-Assad och Sudans förre president Omar al-Bashir slipper åtgärder från ICC och har kunnat röra sig fritt i muslimvärlden efter folkmord och krig som tagit livet av miljontals människor och drivit ytterligare tiotals miljoner på flykten.
Trots dessa enorma påfrestningar på staten Israel jobbar landets rättssystem vidare med rättegången mot landets premiärminister. Målet handlar om anklagelser om korruption under Netanyahus fjärde och femte perioder som premiärminister. Israels polis började utredningen i december 2016 och rekommenderade åtal i november 2019.
Israels premiärminister har i rätten anklagat israeliska medier för att vara vänsterorienterade och menar att journalister har förföljt honom i flera år då hans politik inte stämde överens med deras påtryckningar för en palestinsk stat.
I sitt försvar beskrev han sig själv som en pålitlig försvarare av Israels säkerhet, som stått emot internationella påtryckningar och kritik från fientlig inhemsk media, rapporterar israeliska medier.

De tre anklagelsepunkterna som Netanyahu ställs till svars för handlar om:
– värdefulla presenter för miljontals kronor av bland annat Hollywoods mediamogul Arnon Milchan under två decennier.
– samtal mellan Netanyahu och ägaren till Yedioth Ahronoth, en av de största tidningarna i Israel, om möjligheten till lagstiftning som kan skada Israel Hayom, Yedioths främsta konkurrent.
– förhållandet mellan telekommunikationsföretaget Bezeq och kommunikationsdepartementet, när det leddes av Netanyahu.
Enligt åtalet erbjöd Arnon Mozes, Yedioth Ahronoths ägare, en mer positiv bevakning av Netanyahu och hans familj i tidningen och en negativ bevakning av politiska motståndare i utbyte mot lagar som införde restriktioner mot Israel Hayom och ekonomiska fördelar för Mozes företag.
I fallet med Bezeq anklagas Netanyahu för att ha lovat lagändringar som skulle gynna ägaren Shaul Elovitchs affärsintressen, i utbyte mot positiv bevakning av Netanyahu och hans familj på Elovitchs nyhetswebbplats, Walla!.

Netanyahu nekar till brott och förklarar sig oskyldig.
– Hade jag velat ha bra mediebevakning skulle jag bara behövt signalera om en tvåstatslösning… Hade jag flyttat två steg åt vänster skulle jag ha blivit hyllad, sa han i rätten.
Åtalet mot Israels premiärminister ledde tidigt till protester och krav på hans avgång. Demonstrationer mot Netanyahu växte lavinartat i början av år 2023 på grund av en rättslig reform som vill ge politiker rätten att välja ledamöter till Högsta domstolen och begränsa domstolens makt att stoppa valda Knesset-ledamöters beslut – en reform som skulle harmoniera Israel med flertalet OECD-länder och en majoritet av de länder som ligger högst i det demokratiindex The Economist tagit fram.
De politiska stridigheterna i Israel fick Israels fiender att vädra morgonluft. Terrorgruppen Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah sa i början på mars 2023 med hänvisning till de interna stridigheterna att händelserna i Israel var en indikation på att landet närmar sig sitt slut. Nasrallah dödades av israelisk attack mot Hizbollahs högkvarter 27 september 2024.

Justitieutskottet och utrikesutskottet i USA:s representanthus har inlett en utredning av sex israeliska och amerikanska organisationer som fått pengar av Biden-administrationen då de misstänker att dessa pengar användes för att ”undergräva Israels premiärminister Benjamin Netanyahus ställning” under protesterna 2023 mot den rättsliga reformen.
De omfattande demonstrationerna har skyddats av israelisk polis och väljarna fick dessförinnan uttrycka sin vilja i fem demokratiska val på sju år. Det är fler demokratiska, fria val (där omkring två miljoner araber har rösträtt) än vad som genomförts i hela Mellanöstern under samma period.
Efter dessa fem val stod Netanyahu i november 2022 återigen som premiärminister.
Israels senfärdighet och brist på vaksamhet i samband med Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 har spätt på kritiken mot den sittande premiärministern. Hans avskedande av Ronen Bar, chefen för underrättelsetjänsten Shin Bet, har gett ytterligare bränsle till kritiken.
Israels högsta domstol fryste Netanyahus försök att sparka underrättelsechefen och kritiker menade att den verkliga anledningen till avskedandet var en Shin Bet-utredning om möjliga band mellan Netanyahus medarbetare och Qatar, som har finansierat terrorgruppen Hamas.

Netanyahu fick ledigt från rättegången i Israel för att resa till Budapest i början av april vilket fick ICC-domstolen att kräva att Netanyahu skulle utlämnas. Ungern svarade med att dra sig ur ICC när Israels premiärminister landade.
Under en gemensam presskonferens hävdade president Orban att ICC hade blivit en ”politisk domstol” och tillade att domstolens beslut att utfärda en arresteringsorder mot den israeliska ledaren ”tydligt visade” detta, rapporterar BBC.
Efterföljande besök i USA för möten med president Donald Trump om Gaza, Irans kärnvapenförmåga och USA:s tullavgifter gjorde att Netanyahu slapp ytterligare en dag i rättssalen.
Det kan dröja många månader innan domarna avgör fallet. Enligt israelisk lag är en premiärminister inte skyldig att avgå om han inte blir dömd och kan behålla sitt ämbete under hela överklagandeprocessen en fällande dom överklagas.