Hur blir relationen mellan USA och Israel?

Vad kommer valresultatet i USA att innebära för landets judar och för USA:s relation till Israel? Det är judar i USA och i Israel oense om och svaret på de frågorna kan nog endast framtiden fullt ut ge svar på.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och USA:s blivande president Donald Trump har pratat med varandra flera gånger sedan Trumps valseger. Foto: Haim Zach/GPO

En tydlig majoritet av USA:s judar röstade på Kamala Harris. En majoritet av demokraterna tycker samtidigt att USA:s stöd för Israel är för starkt. I Israel föredrar en stor majoritet av befolkningen Donald Trump. Endast 17 procent sa dagarna innan valet att de ville se Harris vinna.
Trumps första mandatperiod – med Abraham Accords, flytten av ambassaden till Jerusalem och erkännandet av Golanhöjderna – och de utnämningar som skett efter årets presidentval, ger en fingervisning om den nye presidentens Israel-politik. Han har utsett flera Israelvänner som medarbetare: Fox News programledare Pete Hegseth valdes till försvarsminister, senatorn och förre baptistpastorn Marco Rubio blir utrikesminister, den republikanska kongresskvinnan Elise Stefanik blir FN-ambassadör och den judiska fastighetsinvesteraren Steve Witkoff blir sändebud till Mellanöstern.
USA:s nya ambassadör i Israel blir Mike Huckabee, tidigare guvernör i Arkansas. ”Han älskar Israel och Israels folk, och likaså älskar Israels folk honom”, sade Trump om nomineringen.

USA:s tilltänkte justitieminister Matt Gaetz, som avstod från kandidatur på grund av anklagelser om övergrepp, har gjort antisemitiska antydningar och fick kritik när han röstade emot ett lagförslag om att bekämpa antisemitismen på högskolor. Både Gaetz och den blivande vicepresidenten J.D. Vance har haft kontakt med Charles Chuck Johnson, som uttryckt tveksamhet om sex miljoner judar verkligen mördades under Förintelsen,
Nationell säkerhetsrådgivare i Trumps administration blir Michael Waltz, expert på Kina, Ryssland, Iran, samt global terrorism.
Waltz kunskap kan komma att behövas. Tre dagar efter presidentvalet åtalades nämligen 51-årige Farhad Shakeri, en afghansk medborgare som deporterades från USA 2008, tillsammans med två amerikaner för inblandning i en komplott styrd från Iran för att mörda den tillträdande presidenten, samt amerikanska medborgare av iranskt ursprung som kritiserat den iranska regeringen.
– Justitiedepartementet har åtalat en agent för den iranska regimen som fick i uppdrag av regimen att styra ett nätverk av kriminella medarbetare för att genomföra Irans mordplaner mot den tillträdande presidenten Donald Trump, sade Bidens justitieminister Merrick B. Garland om åtalet.

En rad våldsamma pro-Hamas-protester över hela USA har finansierats av Iran, sade USA:s chef för den nationella underrättelsetjänsten, Avril Haines, redan den 9 juli. Hennes organisation har ”observerat aktörer knutna till Irans regering som utger sig för aktivister online, som försöker uppmuntra protester och till och med ge ekonomiskt stöd till demonstranter.”
Kina och Ryssland använder dessutom sociala medier för att manipulera ungdomar i väst till att tanklöst stå och skräna i ett stöd för Iran, samt terrorgrupperna Hizbollah och Hamas.
Mellanösternkonflikten har under valrörelsen även ockuperat USA:s universitet. Filmskaparen Wendy Sachs film ”October H8te” hade premiärvisning i USA i mitten av november på Judiska Nationalfondens (JNF:s) kongress efter en världspremiär den 31 oktober i Tel Aviv.
Filmen beskriver hur flera av USA:s universitet allierade sig med Hamas dagen efter terrorgruppens massaker den 7 oktober 2023, samtidigt som en explosion av antisemitism bröt ut på sociala medier och på gatorna i USA. Länken mellan Hamas och universitetens studentgrupper är gruppen Studenter för rättvisa i Palestina, SJP, med tydliga kopplingar till Hamas, konstaterar Wendy Sachs.
SJP har försvarat terrorattacker mot Israel, särskilt Hamas attack den 7 oktober, samt ägnar sig åt antisemitisk retorik och propaganda.

Harvards rektor Claudine Gay blev i början av december 2023 förhörd i amerikanska senaten och svarade då svävande på frågor om antisemitism, vilket bidrog till att hon fick avgå en månad senare.
Penn Universitys ledare Lizz Magill hade då redan avgått efter förhören i senaten där hon svarade på en fråga om det ska ses som trakasserier eller hot att uppmana till folkmord av judar.
”Det beror på kontexten”, svarade Magill.
Den judiska befolkningen i USA uppskattas till 7,5 miljoner människor. Om man räknar in dem som har minst en judisk mor- eller farförälder och som därmed skulle vara berättigade till israeliskt medborgarskap enligt lagen om återvändande blir siffran hela 15 miljoner amerikaner.
De flesta judar i USA har sin bakgrund i Central- och Östeuropa. Uppemot tre miljoner judiska invandrare flydde Europas pogromer mellan 1880 och 1925.

En studie av Hillel International visar att två av tre judiska studenter i USA uppger att de var ledsna, över hälften var rädda och mer än var tredje judisk student sade att de har tvingats dölja sin judiska identitet. En av tre sade att det hade förekommit hat eller våld mot judar på universitetsområdena.
Trots det pågående kriget har aliyah-ansökningar från nordamerikanska judar ökat avsevärt. Organisationen Nefesh B’Nefesh, en ideell organisation som underlättar aliyah från USA och Kanada, rapporterade en 70-procentig ökning av nya ansökningar jämfört med föregående år. Organisationen har behandlat 13 000 immigrationshandlingar från USA och Kanada i år, jämfört med 7 500 under samma period förra året.
Jewish Agency har även ökat sin kår av utsända på USA:s universitet med 20 procent i år och 50 procent under de senaste två åren för att hjälpa judiska högskolestudenter att navigera i utmaningen med den skyhöga antisemitismen efter den 7 oktober 2023.