250 år av judiskt liv i Sverige

Nästa år är det 250 år sedan Sveriges första judiska församling bildades. Forum för levande historia har fått regeringens uppdrag att uppmärksamma jubileet som en del av regeringens arbete mot antisemitism.
Antisemitismen kom till Sverige långt innan judarna anlände hit. Redan under medeltiden kunde judar angripas i kyrkomålningar.

År 1774 anlände köpmannen Aaron Isaac till Sverige och han blev den förste att få utöva judendom i landet. Foto: Judiska muséet

Sveriges regering beslutade i början av juli att Forum för levande historia ska få ett uppdrag att genomföra insatser i samband med 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige nästa år. Uppdragets syfte är att högtidlighållande av jubileet ska få genomslag hos olika aktörer i Sverige och ta fram material och sprida kunskap om jubileumsåret, bland annat via myndighetens webbplats, samt att förvalta och tillhandahålla den grafiska profil som Forum för levande historia tagit fram till jubileumsåret.
– Den judiska minoriteten har lång historisk närvaro i Sverige. Samtidigt finns det behov av att stärka kunskapen både bland allmänheten och hos offentliga organisationer om den judiska minoriteten och dess historia. År 2025 är det 250 år sedan Sveriges första judiska församling bildades. Regeringen ser året som ett särskilt tillfälle att uppmärksamma den judiska minoriteten och det judiska kulturarvet i hela landet, säger kulturminister Parisa Liljestrand.
I början av juni hölls det fjärde mötet i arbetsgruppen Samling för judiskt liv, och i fokus var då utbildning. På mötet deltog inbjudna representanter för skolor, universitet och högskolor samt för folkbildningen.

Utbildning är temat för arbetsgruppen år 2024. Bland de inbjudna fanns bland annat representanter från Hillelskolan, Vasa Real samt Paideia folkhögskola och Universitets- och högskolerådet. De inbjudna gästerna berättade om sina verksamheter och förutsättningarna för judiska elever och studenter på svenska skolor och lärosäten. Gästerna talade även om den ökade antisemitismen som de alla upplevt, på olika sätt, i sina respektive verksamheter.
Förra årets tema i arbetsgruppen var säkerhet, ett ämne som gruppen fortsätter att föra dialog kring även i år.
Satsningen Samling för judiskt liv presenterades av regeringen i januari 2023 och är en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift att samverka och föra dialog om förebyggande åtgärder och insatser som stärker förutsättningarna för judiskt liv och som förebygger och motverkar antisemitism i Sverige.

Regeringens arbete mot antisemitism är prioriterat och fokuserar på tre områden: utbildning, att öka tryggheten för judar i Sverige och främja judiskt liv i Sverige, skriver regeringen å sin hemsida.
Arbetsgruppen leds av statsministerns statssekreterare Johan Stuart och utöver honom ingår åtta statssekreterare från sex departement i arbetsgruppen.
Tre civilsamhällsorganisationer; Judiska Centralrådet, Judiska Ungdomsförbundet och Svenska Kommittén mot Antisemitism ingår i arbetsgruppen liksom representanter för relevanta myndigheter, organisationer och andra experter.
Antisemitismen kom till Sverige långt innan judarna anlände hit. Redan under medeltiden kunde judar angripas i kyrkomålningar. Den judesugga som finns i Uppsala domkyrka ­är från 1300-talet, som ett sätt att håna judarna genom att förknippa dem med ett svin, som är ett orent djur inom judendomen. Det har funnits judar i Sverige åtminstone sedan 1600-talet, men det var inte förrän 1775 som judar kunde bosätta sig i landet utan att låta döpa sig. Från 1686 till år 1775 fanns en kyrkolag som bland annat innebar att judar som kom till Sverige och som ville stanna här var tvungna att övergå till den lutherska läran.
Under Gustaf II Adolfs tid fördes en process i Linköping mot tre så kallade judaister (kristna som visade böjelse för den judiska läran) som den 4 februari 1619 dömdes till döden, berättar Nordisk familjebok.
Den 30 juni 1838 gav ett nytt judereglemente judarna rätt att bosätta sig i vilken stad som helst (dock inte köpa mark på landsbygden) och där upprätta synagoga, enligt Eskil Olans hundra år gamla bok ”Judarna på svensk mark”.
I februari 1870 beslöt riksdagen att ge alla judar rätten att inneha statstjänster och de kunde då även väljas in i riksdagen.