Purim föregås av fasta

Purim är en judisk högtid som firar räddningen av det judiska folket i enlighet med händelser som utspelade sig omkring 500 år f.Kr. och som beskrivs i Esters bok i Bibeln.
Drottning Ester uppmanade det judiska folket till tre dagars fasta innan hon vädjade för judarnas räddning från Hamans komplott.

Ester konfronterar Haman. Foto av en målning av Ernest Normand från år 1888.

Esters bok handlar om hur Haman, tjänsteman hos den persiske kungen Ahasveros, smidde ondskefulla planer på att förinta det judiska folket, vilka omintetgjordes av Mordokai och Ester, som hade blivit drottning i Persien efter att Ahasveros tagit henne som hustru.
Drottning Ester uppmanade sina landsmän att fasta inför hennes möte med kung Ahasveros där hon skulle vädja för judarna sedan Haman hade utfärdat ett dekret för att utplåna alla judar: ”Gå och
samla alla judar som finns i Susa och håll fasta för mig. Ni ska inte äta eller dricka något under tre dygn, varken dag eller natt. Jag och mina tjänarinnor ska också fasta på samma sätt.” Ester 4:16.
Den trettonde dagen i månaden Adar är därför en allmän fastedag inom judendomen. Purimfirandet inleds sedan på kvällen den 14:e i månaden Adar enligt den judiska kalendern vilket i år innebär lördagen den 23 mars. Firandet slutar på kvällen den 24 mars.

Räddningen från Haman har blivit en dag av fest och glädje bland judarna och enligt Esters bok uppmanade Mordokai judarna i alla kung Ahasveros provinser att ”de år efter år skulle fira den fjortonde och den femtonde dagen i månaden Adar, alltså de dagar då judarna fick ro för sina fiender och den månad då deras sorg vändes i glädje och deras bedrövelse i fest. Därför skulle de fira dem som dagar av fest och glädje och sända matgåvor till varandra och ge gåvor till de fattiga.”
Högläsning i synagogan av Esters bok sker vanligtvis vid denna högtid.
Den judiska högtiden Purim firas knappt två veckor efter att den muslimska högtiden Ramadan inleds på kvällen den 10 mars. Då ska alla vuxna muslimer avhålla sig från att äta och dricka från gryning till solnedgång. Alla muslimer förväntas dessutom ”ge allmosor och undvika våld, ilska, avundsjuka, småaktighet, girighet och ryktesspridning under denna månad” (Wikipedia).
Islamister i Iran, Gaza och Västbanken använder tvärt om Ramadan för att uppvigla till våld, sprida desinformation och söka konflikt med israeliska myndigheter under denna fasteperiod. Årets Ramadan kommer mitt i spänningarna av Israels pågående krig mot Hamas som utlöstes av terrorgruppens massaker den 7 oktober, när tusentals terrorister härjade i södra Israel, dödade minst 1 200 människor och tog 253 som gisslan.

Al-Aqsa-moskén har på senare år blivit en religiös symbol för muslimvärldens motstånd mot den judiska staten, vilket gör tillgången till moskén under Ramadan till en mycket känslig fråga. När Jordanien ockuperade Jerusalem mellan 1948 och 1967 blev de judiska kvarteren förstörda och alla utom en av de 35 synagogorna i Östra Jerusalem förstördes. På den judiska begravningsplatsen vid Oljeberget blev tusentals gravstenar krossade.
Hundratusentals muslimska tillbedjare brukar besöka Al Aqsa-moskén under Ramadan, som i år börjar den 10 mars. Tempelberget är den heligaste platsen i judendomen, där två bibliska tempel en gång stod, och Al-Aqsa-moskén har med tiden blivit den tredje heligaste helgedomen i islam, vilket gör platsen till en central konfliktpunkt i den israelisk-arabiska konflikten, skriver Jerusalem Post.
Israel kommer inte att begränsa antalet som får be på Tempelberget under den första veckan av Ramadan från de nivåer som gällt under tidigare år, meddelade den israeliska regeringen inför årets Ramadan-firande samtidigt som Hamas och Iran uppmuntrar till våld och upplopp under den muslimska högtiden.