Skådebröden – prästernas måltid
De tolv skådebröden i tabernaklet som varje sabbat skulle läggas på det förgyllda bordet inför Herrens ansikte skulle sedan ätas av Aron och hans söner på helig plats som en del av Herrens eldsoffer.
I Timna Park i södra Israel finns en modell av tabernaklet i naturlig storlek. På bilden syns skådebröden på det förgyllda bordet. Foto: Martin Boesch
Uttrycket ”skådebröd” syftar på de bröd som ursprungligen fanns i det tabernakel som Mose fick befallning att bygga när Israels folk befann sig vid berget Sinai. Skådebröden nämns första gången i 2 Mos 25:30: ”Du ska alltid ha skådebröd på bordet inför mitt ansikte”. En ordagrann översättning är ”ansiktets bröd” eller ”närvarons bröd”. De tolv skådebröden är också en representation av de tolv stammarna inför Guds ansikte.
De återfinns sedan i templet i Jerusalem som ett offer till Gud. I Bibeln nämner Moseböckerna, Samuelsböckerna, Kungaböckerna, Krönikeböckerna och Nehemja skådebröden i tabernaklet och templet, men de nämns även av Jesus i evangelierna liksom av författaren till Hebreerbrevet.
Det fanns tolv bröd i tabernaklet som varje sabbat skulle läggas i två rader ”på det förgyllda bordet inför Herrens ansikte” och som sedan skulle ätas av Aron och hans söner på helig plats som en del av Herrens eldsoffer, 3 Mos 24:5–9.
David åt av skådebröden
David bad i 1 Sam 21 prästen Ahimelek om bröd som hade legat inför Herrens ansikte men burits undan för att ersättas av nybakat bröd samma dag.
Jesus använder denna berättelse för att försvara sina lärjungar som blev hungriga och på sabbaten började rycka ax i sädesfälten för att äta. Jesus sa: ”Har ni inte läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga? Han gick in i Guds hus, och de åt upp skådebröden, som varken han eller hans män hade lov att äta, utan bara prästerna.”
1 Mackabeerboken 1:20-23 (Apokryferna) beskrivs hur ”en syndfull rot, Antiochus Epifanes” drog upp mot Israel och kom till Jerusalem där han ”gick övermodigt in i helgedomen och tog guldaltaret, ljusstaken för ljuset och alla dess redskap. Han tog också bordet för närvarons bröd, bägarna till dryckesoffer, skålarna, gyllene rökelsekar, gardinen, kronorna och guldprydnaden på framsidan av templet; han tog bort allt. Han tog silvret och guldet och de kostsamma kärlen; han tog också de gömda skatterna som han hittade. Han tog dem alla och gick till sitt eget land.”
Helig gemenskapsmåltid
Den judiske historikern Josefus skriver i sin bok ”Judiska fornminnen” att de tolv skådebröden bakades utan surdeg dagen före sabbaten och på sabbatens morgon fördes in i templet där de lades i två högar, snarare än rader, på det heliga bordet.
Den gemenskapsmåltid som Dödahavsrullarna skildrar hos Qumran-gemenskapen kan ha inspirerats av hur prästerna åt skådebröden i templet i Jerusalem, enligt professor Matthew Black.