Ryskt engagemang i Mellanöstern

Ryssland och föregångaren Sovjet har haft ett långvarigt engagemang i Mellanöstern. Landets relation med Israel har varierat, under kalla kriget var den kylig för att ha blivit varmare de senaste decennierna. Israels regering går en svår balansgång med Syrien – en marionett till Ryssland – som närmaste granne.

Irans president Ebrahim Raisi mötte Rysslands president Vladimir Putin i Moskva den 19 januari i år. Foto: Kremlin.ru

Redan Tsar-Ryssland skapade diplomatiska band med en rad länder i Mellanöstern, samt byggde kulturella och utbildningsmässiga band. Den rysk-ortodoxa kyrkans mission i Jerusalem etablerades i mitten av 1800-talet där kyrkan tog hand om de tusentals pilgrimer som reste till det heliga landet från det ryska imperiet. Efter andra världskriget förde Stalin en öppet pro-israelisk utrikespolitik, i tron på att det nya landet skulle vara socialistiskt och minska ett brittiskt inflytande i Mellanöstern. Sovjetunionen och dess satellitstater röstade i november 1947 för FN:s delningsplan och några dagar efter att Israel förklarat sin självständighet, erkände Sovjet officiellt Israel. Golda Meir blev Israels ambassadör i Sovjetunionen under några månader men när Israel väl hade bildats, bytte Stalin inställning till förmån för arabstaterna och inledde en förföljelse mot sovjetiska judar.

Under kalla kriget understöddes och styrdes flera palestinska terrororganisationer av den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB. I östtyska Dresden – där för övrigt Vladimir Putin var verksam som KGB-agent – fick terroristorganisationer som Röda Arme-fraktionen och PFLP (Popular Front for the Liberation of Palestine) instruktioner, samt pengar och vapen till sina terrordåd i väst. Enligt ett avslöjande i den israeliska tv-kanalen Channel 1 hösten 2016 arbetade även palestiniernas ledare Mahmoud Abbas för KGB. Uppgiften finns i ett brittiskt arkiv över dokument som listar sovjetiska agenter som var verksamma i Damaskus år 1983. En kryptisk anteckning om Abbas identifierar honom med kodnamnet ”Mullvaden” och i slutet av noteringen finns två ord: ”KGB-agent”. Uppgiften släpptes samtidigt som Rysslands president Vladimir Putin, som själv var KGB-anställd under hela 1980-talet, försökte anordna fredssamtal mellan Abbas och Israels dåvarande premiärminister Benjamin Netanyahu.

Under sexdagarskriget i juni 1967 gav Sovjetunionen stöd i form av vapen och träning till Israels arabiska fiender och sovjetiska styrkor sattes under en period till och med in till stöd för Egypten. De diplomatiska förbindelserna återupprättades i oktober 1991 strax innan Sovjetimperiets fall. Förhållandet mellan Israel och Ryssland förbättrades avsevärt när Vladimir Putin blev rysk president. Det finns i dag över en miljon ryska judar i Israel. År 2006 hittade Israel rysktillverkade pansarvärnsanläggningar i Hizbollahs ägo i södra Libanon och Ryssland fördömde Israels agerande i Gazakriget 2008. Relationerna mellan Israel och Ryssland förbättrades under Syrien-kriget och länderna samordnar sina insatser i landet för att undvika oavsiktlig konfrontation. I mars 2018 vägrade Israel att utvisa några ryska diplomater efter förgiftningen av Sergei och Julia Skripal i Salisbury England samma månad men nu i februari 2022 uttalade sig den israeliska utrikesministern Yair Lapid mot den ryska invasionen av Ukraina. Lapids uttalanden kritiserades av oppositionsledaren Benjamin Netanyahu, som i egenskap av premiärminister hade mycket goda relationer med Putin.

Ryssland fortsätter att ha starka ekonomiska och politiska band med både Iran och Turkiet och betraktar heller inte Hamas som en terroristorganisation. Olja och vapenhandel är i dag Rysslands viktigaste exportvaror och Mellanöstern är en viktig exportmarknad för landet. Det mest uppenbara exemplet på ett starkt engagemang är Syrien där Ryssland har gett ett kraftfullt diplomatiskt försvar för Bashar al-Assads regim i FN och även försett Syrien med militär utrustning för att vinna inbördeskriget. I staden Tartus ligger en rysk marinbas, vilken kom till år 1971 genom ett avtal mellan Syrien och Sovjetunionen. Stödet till Iran är också avgörande för Rysslands inflytande i Mellanöstern. Det är Ryssland som förser Iran med utrustning för landets kontroversiella kärnenergiprogram.