Raoul Wallenbergs hjältemod

En hjältemodig räddningsaktion i andra världskrigets slutskede i ett kaotiskt Budapest – där otaliga överlevande efteråt vittnade om hur han räddat deras liv – tillsammans med det dramatiska försvinnandet i sovjetisk fångenskap och familjens desperata letande i decennier har gjort Raoul Wallenbergs minne odödligt.

”Jag är lycklig över att min mission icke har varit alldeles förgäves”, sade Raoul Wallenberg i Budapest den 17 januari 1945, den sista dagen han sågs i livet. Foto: Thomas Veres

Våren 1944 hade krigslyckan under andra världskriget sedan länge vänt för Nazityskland och en stor del av Europas judar hade redan mördats. Då fanns det uppemot 800 000 judar i Ungern, vilket var en av de största kvarvarande judiska befolkningarna i Europa. När Ungern ville gå över till de allierades sida ockuperade Tyskland landet och intensifierade försöken att eliminera den judiska befolkningen i Ungern. Redan på Wannseekonferensen utanför Berlin i januari 1942 hade nazisterna beräknat storleken på den judiska befolkningen i Europa och dragit upp riktlinjerna för ”den slutgiltiga lösningen av judefrågan”. Protokollen visar att planen var att mörda sammanlagt 11 miljoner judar. 742 000 av dem befann sig då i Ungern. Mellan den 15 maj och 7 juli 1944, deporteras ungefär 437 000 ungerska judar – män, kvinnor och barn av nazisterna. De allra flesta fördes till förintelselägret Auschwitz-Birkenau där de gasades ihjäl direkt vid ankomsten.

I denna situation, den 6 juli 1944, lämnar den 32-årige svenske diplomaten Raoul Wallenberg Stockholm och anländer med tåg till Budapest tre dagar senare. Tågresan till Ungern skedde delvis på samma järnvägsräls som användes av tågen med boskapsvagnar som förde ungerska judar till Förintelselägren. Sveriges inställning gentemot Förintelsen hade gått från likgiltighet till byråkratisk aktivism – från J-stämpel i tyska pass till svenska skyddspass i Budapest. När Förintelsen hösten 1942 nådde Norge blev Sverige den första suveräna staten – sedan Nazityskland inledde sin judeförföljelse år 1933 – som deklarerade till tyskarna att alla judar från en tredje stat var välkomna. När deportationen av de danska judarna planerades gjorde Sveriges regering ett sådant uttalande i Sveriges radio den 2 oktober 1943. För första gången sedan Hitler kom till makten uttryckte en europeisk stat offentligt sin villighet att ovillkorligt ta emot judiska flyktingar.

Från hösten 1942 började svenska UD utveckla ett byråkratiskt motstånd mot Nazitysklands judepolitik som fick sin kulmen i Budapest hösten 1944 när Raoul Wallenberg trädde in på scenen för att ge detta humanitära arbete en helt ny dimension. Timmarna innan Raoul Wallenberg anlände till Budapest stoppades deportationerna tillfälligt av statschefen Miklós Horthy efter protester från påven Pius XII, USA:s president Franklin D Roosevelt och Sveriges kung Gustav V. Med svenska utrikesdepartementet i ryggen samt med stöd och finansiering från USA och från flera judiska organisationer, delade Raul Wallenberg som UD:s sändebud – tillsammans med övrig svensk legationspersonal och med diplomater från andra neutrala länder – ut skyddspass till utsatta judar i den ungerska huvudstaden. Så kallade svenskhus försedda med en svensk flagga förklarades vara diplomatiskt territorium. Tiotusentals av Ungerns kvarvarande judar kunde på detta sätt räddas.

Efter sin hjälteinsats tillfångatogs han av Röda armén och försvann i Sovjetunionens fångläger. ”Jag är lycklig över att min mission icke har varit alldeles förgäves”, sade Raoul Wallenberg i Budapest den 17 januari 1945, den sista dagen han sågs i livet. Den svenske diplomatens familj har i 76 år undrat vad som hände, varför han greps av Sovjet och varför Sverige inte ställde upp för sin diplomat och hjälte. Tack vare sina hjältemodiga insatser för att rädda ungerska judar i andra världskrigets slutskede har den svenske diplomaten blivit utnämnd till hedersmedborgare i USA, Kanada, Ungern, Australien och Israel. Monument, gator, frimärken och minnesplatser runt om i världen har uppmärksammat den svenske diplomaten och Förintelsemuseet Yad Vashem i Israel har också utsett Wallenberg till en av de ”rättfärdiga bland nationerna”. Raoul Wallenberg utmanade genom sitt liv och genom sin död de två totalitära ideologierna – nazismen och kommunismen – som skövlade Europa under 1900-talet. Sveriges utrikesminister Ann Linde har vid tre tillfällen på senare år tagit upp frågan om Raoul Wallenberg med sin ryske kollega Sergej Lavrov. Många av dem som räddades av Raoul Wallenberg flyttade till Israel. En av dem var Israels nuvarande utrikesminister Yair Lapids egen pappa.